Stäng fönster ÄLVKARLEBY MEDORA 14:1 - husnr 1, SKUTSKÄRS KYRKA (JOHANNESKYRKAN)
Byggnad - Värdering
| Skutskärskyrka, Johanneskyrkan (akt.), SKUTSKÄRS KYRKA (JOHANNESKYRKAN) (akt.) | |
| 10/1/08 |
| Motivering |
|---|
|
Den stora kyrkan vittnar om industrisamhället Skutskärs starka tillväxt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kyrkan är även en välbevarad representant för de många kyrkor i nygotisk stil som uppfördes decennierna kring år 1900 över hela Sverige. Med tanke på att många av dessa kyrkor senare blivit mycket ombyggda framstår Skutskärs kyrka som tämligen oförändrad såväl till det yttre som det inre. Exteriören karakteriseras av nygotikens arkitekturelement i form av spetsbågar, strävpelare och portaler krönta av spetsiga gavlar, s.k. vimperger, samt höga branta takfall. Interiören karakteriseras av det höga öppna innertaket med synliga, dekorativt utformade takstolar, samt av dekormåleriet på väggarna och den fasta inredningen från byggnadstiden. Kyrkans inre präglas även av de tillägg som gjordes i samband med restaureringen 1977-78 efter ritningar av AOS arkitektkontor. Kyrkogårdens äldsta del får sin karaktär av de stora gamla lövträden som omger den. Vidare av det allmänna varvet som bevarat en ålderdomlig prägel och av ett stort antal gravar och gravvårdar från 1890-talet och det tidiga 1900-talet. Den nya kyrkogårdens mest särpräglade del är det stora enhetliga området med grusgravar från 1960-70-talet. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna • Skutskärs kyrka vittnar om det omgivande industrisamhällets starka tillväxt i slutet av 1800-talet. Det ger den ett stort lokalhistoriskt värde och bidrar till kontinuiteten i Skutskär. • När kyrkan brunnit 1921 återuppbyggdes den på kort tid i nära anslutning till sitt ursprungliga utseende. Även om interiören förenklades något så bemålades väggarna i samma stil med växtornament av Sven Linnborg, som även målat i kyrkan 1906, och det höga innertaket med de dekorativa, synliga takstolarna återskapades. Den fasta inredningen byggdes upp igen efter de gamla ritningarna. Eftersom kyrkan är så pass välbevarad både invändigt och utvändigt har den ett stort arkitekturhistoriskt värde. Rekommendation Vid framtida renoveringar bör den välbevarade nygotiska karaktären bevaras och förstärkas. Karaktären bevaras genom varsamt underhåll och den kan förstärkas genom att altaruppsatsen åter placeras på altaret. • Tilläggen från restaureringen 1977-78 har ett visst kulturhistoriskt värde eftersom de berättar om tidens nyvaknade intresse för nygotikens arkitektur och ett varsammare förhållningssätt. Hade motsvarande restaurering utfört 20 eller 30 år tidigare skulle sannolikt mycket mer av den ursprungliga inredningen ha förändrats Rekommendation 1970-talets tillägg äger inte så stora arkitektoniska eller konstnärliga värden att de inte kan förändras eller byggas om i framtiden. • Altaruppsatsen i nygotik med altartavla av Olle Hjortzberg har ett stort konsthistoriskt värde. Olle Hjortzberg hörde till de främsta Svenska konstnärerna och dekorationsmålarna i början av 1900-talet och är bl.a. känd för sina målningar i Engelbrektskyrkan i Stockholm och Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. Rekommendation Församlingen bör överväga att åter placera altaruppsatsen på altaret för att förstärka kyrkorummets ursprungliga nygotiska karaktär och för att bättre framhäva målningen av en betydande svensk konstnär. • Kyrkogården, både den gamla och den nya, uppvisar många karakteristiska särdrag som bidrar till det kulturhistoriska värdet och skapar stora stämningsmässiga och upplevelsemässiga värden. • Gamla kyrkogårdens viktigaste särdrag är trädkransen av stora lövträd runt den gamla kyrkogården, allmänna varvet med sin ålderdomliga karaktär, grusgravarna med stenramar samt de äldre gravvårdarna från 1890-talet och tidiga 1900-talet. • Nya kyrkogården viktigaste särdrag är det stora området med grusgravar på kvarter 6 samt raderna av lövträd som kantar grusgångarna. Rekommendation På gamla kyrkogården bör allmänna varvets ålderdomliga karaktär bevaras liksom det äldre grusgravsområdet i väster. Vidare bör trädbeståndet vårdas och vid behov av föryngring bör man sträva efter återplantering av lövträd. På nya kyrkogården har det enhetliga grusgravsområdet i kvarter 6 så stora kulturhistoriska värden och så stor miljöskapande betydelse att det bör bevaras intakt. |
