Stäng fönster ÖSTHAMMAR DANNEMORA 4:1 - husnr 1, DANNEMORA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Dannemora kyrka (akt.), DANNEMORA KYRKA (akt.) | |
| 11/24/04 |
| Motivering |
|---|
|
Dannemora församling upphörde 1943 som eget pastorat och överfördes till Film som annexförsamling. Det ingick då i Örbyhus kontrakt. 1962 bildades Films pastorat med Dannemora, Morkarla och Films församlingar. Det tillhör sedan dess och fortfarande (2003) Öregrunds kontrakt, vilket omfattar pastoraten i Östhammars kommun. Belägg finns för att kyrka funnits i socknen sedan tidig medeltid, sannolikt från början av 1200-talet. Samhörigheten med Dannemora gruvor och därmed central svensk ekonomisk historia och näringsutveckling är påtaglig. Liksom för flera närbelägna kyrkor saknas kyrkby. Kyrkomiljön förefaller något splittrad med kyrkan belägen på åsen väster om landsvägen, klockstapeln och församlingshemmet på andra sidan vägen och prästgården i norr knappast inom synhåll från kyrkan. Den gamla småskolan, som låg intill landsvägen nedanför klockstapeln sydost om kyrkan, revs då det nya församlingshemmet byggdes 1974. Men folkskolebyggnaden finns kvar söder om kyrkan. Av den gamla bogårdsmuren återstår endast en rest norr om kyrkan, där muren går nära intill kyrkväggen. Mötet med den under senare århundraden kraftigt utvidgade kyrkogården ger för övrigt i dag knappast en föreställning om storleken på den ursprungliga kyrkogården med sin taktäckta bogårdsmur och sina tre stigluckor. Ändå måste kyrkomiljön ses som värdefull och intressant. De ursprungliga ingredienserna med klockstapel, prästgård och skola samlade kring kyrkan och kyrkogården, finns där. Låt vara anpassade efter senare tiders nödvändiga krav. Men byggnadsbeståndet är endast sparsamt utökat med ett bårhus utanför muren i nordost och församlingshemmet på andra sidan vägen. Kyrkans placering på åsen exemplifierar med tydlighet hur man valde kyrkplats under medeltiden och särskilt kyrkogårdens västra parti och området närmast intill kyrkan förmedlar en känsla av orördhet och ursprunglighet. Kyrkobyggnaden tillhör de mest orörda i Uppland även om inredningen genomgått åtskilliga förändringar (Norberg s 5, Se äv Boethius s 27). Själva byggnaden tillhör en grupp kyrkor från sent 1400-tal i norra Uppland av likartad karaktär. Det är tornlösa landskyrkor med rektangulär plan, med sakristia i norr och ett ofta senare tillfört vapenhus i söder. De är uppförda av relativt stora stenar utan tydliga skift och med tegelorneringar i gavelspetsarna. Till gruppen hör bl a Film och Tegelsmora. I fråga om interiören skiljer sig Dannemora från de övriga i gruppen genom att koret är tydligt avgränsat från långhuset med en triumfbågsvägg. Den undergick en omfattande förändring vid 1892 års restaurering, men återställdes i görligaste mån i ett äldre skick 1956 med Jörgen Fåk som ansvarig arkitekt. Kalkmålningarna från tidigt 1500-tal är visserligen hårt restaurerade sedan 1892, men som helhet uppvisar kyrkorummet trots detta en av landets rikaste och bäst bevarade målningsskrudar. Bildsviten, vars motiv till större delen har Biblia Pauperum Pauperum som förlaga, kan närmast sammanställas och jämföras med Hargs och Edebos och i viss mån Ekebys och Tolftas målningar d v s en grupp målningssviter från medeltidens slutskede för vilkas tillkomst och program ärkebiskopen Jacob Ulfsson spelat en avgörande roll. Inredningen domineras av den märkliga altaruppsatsen och bänkpyramiderna från 1730 – 1731. Men också övriga föremål som dopfunten, predikstolen och ljusredskapen liksom inredningen i sakristian är av stort kulturhistoriskt och konstnärligt värde. – Orgeln på läktaren synes ha spelat ut sin roll och är knappast funktionsduglig nu i början av 2000-talet. Det är en romantisk orgel, som då den var i funktion inte saknade kvaliteter. Orgelhuset är stort och utrymmeskrävande och orgelfrågan bör kunna få en lösning, som också medger ett bättre utnyttjande av läktaren. |
