Stäng fönster ENKÖPING FRÖSTHULT 1:7 - husnr 1, FRÖSTHULTS KYRKA
Byggnad - Värdering
Frösthults kyrka (akt.), FRÖSTHULTS KYRKA (akt.) | |
8/21/08 |
Motivering |
---|
Kyrkomiljön i Frösthult är ett välbevarat exempel på ett traditionellt sockencentrum. Kyrkogården har en traditionell karaktär med stenmur, trädkrans och en ståtlig entré i nyklassicistisk stil samt gravvårdar som speglar gravkulturens utveckling sedan 1800-talet. Kyrkan är en välbevarad medeltida sockenkyrka med tillägg från 1800-talet i nyklassicistisk stil. Interiören präglas av de medeltida rumsformerna och en högklassig inredning från 1740-talet med predikstol och altaruppsats av den kände bildhuggaren Magnus Granlund. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna - Kyrkogårdens traditionella karaktär med bogårdsmuren och trädkransen samt den nyklassicistiska entrén har stort värde för upplevelsen av kyrkomiljön. - De äldre gravvårdarna och grusgravarna med stenramar har ett kulturhistoriskt värde eftersom de visar på gravskickets utveckling sedan 1800-talet. - Kyrkans exteriör i nyklassicistisk stil är ett arkitekturhistoriskt värdefullt exempel på hur en medeltida sockenkyrka kunde byggas om under 1800-talet. - Kyrkans välbevarade medeltida interiör med rikt utformade tegelribbvalv samt korgavelns trefönstergrupp är av stort kultur- och byggnadshistoriskt värde. - Dopfunten från 1200-talet är kyrkans äldsta föremål och har ett stort konst- och kulturhistoriskt värde sam bidrar till kyrkorummets långa kontinuitet. - Kalkmålningarna är, även om de är fragmentariskt bevarade, ett konsthistoriskt värdefullt exempel på 1600-talets kalkmåleri som sällan förekommer i de uppländska kyrkorna. - Altaruppsatsen och predikstolen från 1740-talet är tillverkade av bildhuggaren Magnus Granlund och har stor betydelse för upplevelsen av kyrkorummet och dessutom ett konsthistoriskt värde som välbevarade exempel på 1700-talets inredningskonst i senbarock. - Orgeln har bevarat sin nyklassicistiska fasad sedan 1799 vilken är av stor betydelse för interiörens karaktär. - Interiören fick sin nuvarande karaktär vid 1950-talets restaurering och äger ett restaureringshistoriskt värde. - Kyrkoherde Johannes Campanius grav i koret har ett personhistoriskt värde. |