Stäng fönster GÄVLE VÄSTER 31:1 - husnr 1, HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN
Byggnad - Värdering
| Heliga trefaldighetskyrkan (akt.), HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.) | |
| 8/13/08 |
| Motivering |
|---|
|
Platsen för Heliga Trefaldighetskyrkan haft troligen haft kontinuitet som kyrkplats i 600 år och spelar en central roll i Gävle stads äldsta historia. Ett flertal byggnader i den omgivande bebyggelsemiljön har direkt anknytning till kyrkan och har höga kulturhistoriska värden. Området ingår i riksintresse för kulturminnesvården, Gävle stad (K 800). Kyrkobyggnadens exteriör har grundläggande karaktärsdrag från 1600-talets mitt medan påbyggnaderna i form av norra och södra vapenhuset samt Brändströmska gravkoret utstrålar klassicism med tempelgaveln som tidstypiskt motiv. Kyrkorummets grundstruktur är i stora drag igenkännbar från invigningsåret 1654, eftersom avsikten vid 1936-37 års renovering var att avlägsna 1880-talets förändringar och återskapa kyrkorummets ursprungliga karaktär. Rummet domineras av de vita väggarna medan de bevarade målningarna från 1880-talet bidrar till en andäktig stämning i koret. Valven och pelarna visar den historiska byggtekniken och kalkstensgolvet med gravhällarna ger en direkt historisk förankring med sina inskriptioner och symboler. I koret står den voluminösa altaruppsatsen som korresponderar stilmässigt med predikstolen. Den mörka grundkulören från 1888-89 års renovering har plockats upp i 1970-talets kororgel och djärva tillägg i form av orgelläktaren. Bänkarnas slutna kvarter anknyter till kyrkans ursprungliga epok medan dess färgsättning med skarpt blågröna sitsar i kontrast mot skrankens gula dekorationer sannolikt är tänkta att ta upp kormålningarnas kulörer. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna • Kyrkan är tillsammans med slottet stadens äldsta och bäst bevarade byggnad och har ett starkt identitetsvärde för staden samtidigt som byggnaden och platsen har lång kontinuitet som kyrkplats. • Kyrkotomten med sina gamla lövträd förstärker känslan av en historisk plats samtidigt som grönskan utgör en lätt genomsiktlig ridå till den omgivande stadsmiljön. • Kyrkans valv och takkonstruktion är byggnadsteknikhistoriskt intressant, främst i mittskeppet samt norra sidoskeppet som är bevarade från mitten av 1600-talet. • Predikstolen och altaruppsatsen har ett högt konstnärligt värde och tillhör den ursprungliga inredningen från 1600-talet som är bevarad, tillsammans med epitafierna. Predikstolen och altaruppsatsen är tidstypiska för senrenässansen och har mycket hög hantverksmässig kvalitet. • Korskranket i smidesjärn är mycket betydelsefullt för interiören och har som företeelse blivit allt mer sällsynt i kyrkorummen. • 1880-talets bevarade valvmålningar och färgsättning av predikstol samt altaruppsats utgör viktiga dokument över den i övrigt utplånade stilepoken och har ett byggnadshistoriskt värde. • 1970-talets läktare och kororgel utgör moderna tillägg i kyrkorummet och har en tidstypisk utformning. |
