Stäng fönster BOLLNÄS SEGERSTA PRÄSTBORD 2:1 - husnr 1, SEGERSTA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Segersta kyrka (akt.), SEGERSTA KYRKA (akt.) | |
| 4/11/07 |
| Motivering |
|---|
|
Den långdragna diskussionen om nödvändigheten av en större kyrka i Segersta slutade 1804 med att en ny byggdes på den medeltida kyrkans plats. Den nya kyrkan byggdes oberoende av de gamla murarna och kunde därför fullföljas helt enligt arkitektens intentioner. Det blev en tidstypisk kyrka med ett stort, öppet och ljust kyrkorum. Med tiden tillkom en läktare i väster, en orgel och en ny predikstol, alla stilmässigt anpassade efter kyrkorummet i övrigt. De renoveringar som genomförts sedan byggtiden har förändrat kyrkorummet endast i begränsad utsträckning. Detta har medfört att Segersta kyrka behållit sin ursprungliga karaktär fram till idag och utgör ett värdefullt och välbevarat exempel på det tidiga 1800-talets nyantika arkitektur och inredningskonst. Kyrkogården och begravningsplatsen uppvisar två skilda karaktärer. Den förra visar på en äldre tradition nära kyrkan, omsluten av en mur och med ståndsmässiga gravar. Den senare representerar den moderna traditionen med jämnstora stenar på en vidsträckt och öppen plats. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna • Segersta kyrka är ett tidigt verk av den senare mycket framgångsrike arkitekten Fredrik Blom. Dess utvändiga karaktär med torn, långhus, kor och sakristia är välbevarad och äger därför såväl viktiga arkitektoniska som arkitekturhistoriska värden. • Kyrkorummets karaktär är liksom exteriörens synnerligen välbevarad. Den stora rymden och de nakna väggarna och valven kontrasterar mot de täta bänkkvarteren, den stora altarringen, altartavlan, predikstolen, läktaren och orgeln, något som tillför stora arkitektoniska och byggnadshistoriska värden, men också upplevelsevärden. • Predikstolen i sin helhet är liksom målningen i altarnischen verk av F. B. Blombergsson, utförda med hög kvalitet och med betydande konstnärliga och lokalhistoriska värden. • Den obrutna traditionen med spån som taktäckningsmaterial är en viktig del av byggnadens historia och har ett byggnadstekniskt värde. • Den gamla kyrkogårdens ståndsmässiga gravar äger betydelsefulla lokal-, person- och socialhistoriska värden. • Skillnaderna mellan begravningsplatsens öppna karaktär och jämnstora stenar jämfört med den gamla muromgärdade kyrkogården och dess påkostade gravar, uppvisar på ett pedagogiskt sätt viktiga arkitektur- och samhällshistoriska värden. • Kyrkans närmiljö med församlingshem och kyrkstallar bildar en sammanhängande enhet av samhällshistoriskt värde. |
