Stäng fönster NORRTÄLJE BRO PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, ROSLAGS-BRO KYRKA
Byggnad - Värdering
| Roslags-bro kyrka (akt.) | |
| 11/4/08 |
| Motivering |
|---|
|
Roslags-Bro kyrka är en av de äldsta salkyrkorna i Uppland. Kyrkomiljön vittnar om att kyrkan från medeltiden och en lång tid framåt utgjorde socknens centrum. Dit hörde sockenstuga, prästgård och sockenmagasin. De bevarade byggnaderna utgör en viktig rest av socknens och församlingens historia. Sockenmagasinet är ett av få bevarade i länet. De började uppföras av socknarna under 1750-talet för att lagra spannmålsreserver under år med skördeöverskott. Tilltaget var en följd av flera missväxtår som drabbade befolkningen mycket hårt och som föranledde att myndigheterna tvingades till förebyggande åtgärder. Även socknarna tog initiativ lokalt. På kyrkogården finns tre gravkor som bär på ett personhistoriskt värde till socknen och kyrkomiljön. Klockstapelns timmerkonstruktion berättar om äldre tiders trähantverk. Genom sin funktion och långa kontinuitet är den av stor betydelse för kyrkomiljön i sin helhet. Kyrkobyggnaden i sig speglar en traditionell utveckling av den medeltida sockenkyrkan med senare tillkomna delar som sakristia, kor och vapenhus. Förändringar såsom tillkomna fönster och sedermera fönsterförstoringar är också en typisk utveckling för den här typen av kyrkor. Den medeltida karaktären är väl bevarad i salkyrkans planform, de kraftiga murarna och det branta taket. Det gotiska formspråket representeras invändigt i valvens spetsbågar och medeltida kalkmåleri. Kyrkans rika samling av medeltida inventarier som dopfunten, altarskåpet, triumfkrucifixet samt träskulpturer och gravminnen förstärker naturligtvis den medeltida karaktären. Utöver de konsthistoriska och historiska värdena som kyrkan besitter går det att hämta stor kunskap om medeltida byggnadsteknik, hantverk och material genom att studera kyrkans konstruktion och detaljutförande i exempelvis gråstensmurverket, valvslagningen i tegel och det gotiska kalkmåleriet. I Roslags-Bro kyrka finns flera detaljer som gör att kyrkan urskiljer sig något i mängden av medeltida kyrkor. Enligt Bonnier har gråstenskyrkor få stilistiska karaktäristiska utöver korets trefönstergrupp. Roslags-Bro utgör ett undantag med sin sydportal med reliefornamentik i sandsten i omfattningen. Även sydfönstrens sandstensomfattningar är anmärkningsvärda och saknar motsvarighet i Uppland. Dessa detaljer pekar mot Gotland och är med all sannolikhet tillverkade där. Detsamma gäller triumfkrucifixets ringkors samt de två cupporna som kyrkan äger, de är av gotländsk härkomst. Portal- och fönsteromfattningarnas utförande talar för att de har tillverkats för ett annat ändamål än Roslags-Bro kyrka vilket indikerar att man köpte in andrahandsmaterial till Roslags-Bro, menar Bonnier. Det betyder också att bygghyttan eller kyrkledningen hade förbindelser med Gotland och att inflytandet därifrån präglade materialval och det konstnärliga arbetet. Kyrkans inredning återspeglar främst 1700-talets nyinredning men även vissa omgestaltningar som gjordes i samband med restaureringen 1929. Då återställdes mycket av de medeltida detaljerna eller frilades för beskådan. Inredningens enhetliga färgsättning är sammanhållen och ger balans åt kyrkorummet. Det samspelar väl med det färgrika kalkmåleriet. Måleriet i valven har aldrig varit övermålade, skadebilden är därför reducerad. Kyrkogårdens omgärdande stenmur har stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården. Murens form, funktion och utbredning berättar om kyrkplatsens utveckling och ger en bild av hur man avskärmade kyrkogården förr. Minneslunden är den senaste utökningen av kyrkogården och berättar om sin samtids behov av alternativa gravskick. Trädraderna utmed kyrkogårdens kanter förstärker kyrkomiljöns inramning och ger lummighet till platsen. De låga buskhäckarna i kyrkogårdens södra del avdelar de stora gräsytorna och skapar en mjuk övergång från de flacka ytorna till träden och muren. Roslags-Bro kyrka ingår i ett av Riksantikvarieämbetet utpekade riksintresseområden. Den sammanfattande värdetexten lyder: Roslags-Bro medeltida kyrka invid den gamla farleden utgör tillsammans med kulturlandskapet i dalgången och den äldre bebyggelsen i Södersund och Norrsund en mycket värdefull miljö. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna • Kyrkobyggnaden bevarar i stora drag sin medeltida karaktär som salkyrka från 1200-talet med sin plan, gråstensmurarna och det branta taket. Kyrkans stomme, konstruktion och material förmedlar kunskap om den medeltida byggkonsten, tidens hantverk och material. • Kyrkorummet har en påtaglig medeltida karaktär i de höga gotiska stjärnvalven och det rika medeltida kalkmåleriet i valv och på väggar. Måleriet och de medeltida inventarierna tillhör kyrkans äldsta utsmyckning med stor betydelse för kyrkorummet och med ett högt kulturhistoriskt värde. • Kyrkans inredning bevarar i stora drag sin karaktär från 1720-talet. Restaureringen 1929 innebar att många medeltida detaljer togs fram. De gestaltande åtgärderna som gjordes skapade en enhetlig balans till rummet, utan att förta effekten av kalkmåleriet. • De för Roslags-Bro kyrka karaktäristiska sandstensomfattningarna kring de ursprungliga sydfönstren och sydportalen är särskilt intressanta då de pekar på influenser från Gotland, såväl konstnärligt som val av material. Detaljerna utmärker Roslags-Bro kyrka bland andra uppländska sockenkyrkor och har därmed ett stort kulturhistoriskt värde. • De till kyrkomiljön hörande gravkoren, stigluckan och klockstapeln berättar med material och utformning om sin tids hantverk och byggnadskonst. Byggnaderna utgör viktiga delar av kyrkomiljöns helhet och berättar mycket om dess historia. • Klockstapelns brädinklädnad tillkom för att skydda den äldre spånklädda träkonstruktionen. Inklädnaden visar på en byggnadstradition i sig att skydda den bärande konstruktionen. Den bör främst ses som ett utvändigt skydd av den äldre trästommens delar. • Kyrkogården med minneslunden förmedlar kyrkplatsens utveckling och har med bogårdsmuren ett stort miljöskapande värde. • Trädraderna utmed kyrkogårdens yttre kanter markerar kyrkogårdens omgärdning och är mycket miljöskapande med ett stort upplevelsevärde. |
