Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster NORRTÄLJE VÄTÖ PRÄSTGÅRD 4:1 - husnr 1, VÄTÖ KYRKA

 Byggnad - Värdering

Vätö kyrka (akt.), VÄTÖ KYRKA (akt.)
11/4/08
Motivering
Vätö kyrka med dess kyrkogård och klockstapel samt den intilliggande före detta klockargården och församlingshemmet vittnar om en lång kontinuitet av kyrklig verksamhet på platsen sedan medeltiden. Förändringar som har skett sedan kyrkan tillkom är avläsbara i kyrkoanläggningen och nära förbundet med den lokala utvecklingen och kyrkans församling.

Kyrkan bevarar utvändigt sin medeltida karaktär och volym med de tunga murarna, det branta spåntäckta taket och de spetsiga gavelröstena. Salkyrkans medeltida planform är likaså bevarad. De förstorade fönstren speglar en gängse utveckling av den här typen av kyrkor i Uppland. I kyrkorummet representeras medeltiden väl i de gotiska stjärnvalven och de färgrika kalkmålningarna i tak och på väggar. Målningarna har varit dolda under puts en längre tid men frilades först delvis på 1870-talet och fullt ut på 1950-talet för beskådan. Måleriet besitter ett stort kulturhistoriskt värde i ett konstnärligt och historiskt perspektiv.

Kyrkans inredning återspeglar flera epoker. Av 1750-talets stora omvandling av inredningen är predikstolen bevarad, i övrigt försvann mycket under 1800-talet. Med den omfattande renoveringen kyrkan genomgick på 1950-talet, ledd av arkitekten Erik Fant, rensades mycket av senare tiders tillägg bort och en stor del av karaktären från 1700-talet återtogs. Den slutna bänkinredningen utformades med 1700-talets bänk som förebild och altarringens 1700-talsmarmorering togs fram. Den sammanhållna färgskalan i inredningen skapar balans och ger enhetlighet åt rummet. Det östra korfönstrets dagerminskning med förmurning av fönstret på insidan bedöms som en reversibel åtgärd. Det är av värde att hela fönstret bevaras även i framtiden. Dopfunten från 1100-talet är äldre än själva kyrkan och har med sin historia och utformning ett stort kulturhistoriskt värde.

Kyrkogårdens omgärdande stenmur har stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården. Murens form och funktion berättar om kyrkplatsens ändringar och utbredning. Flera gravvårdar kommer från något av de lokala stenhuggerierna på Vätö vilket förstärker den lokala identiteten och berättar om öns långa industri- och hantverkstradition. Den senare tillkomna minneslunden är ytterligare en årsring i kyrkoanläggningens historia som berättar om sin samtids behov av alternativa gravskick. Även gravkapellet med sin personhistoriska anknytning ger en bild av öns godsägare under 1700-talet. De trädrader som står utmed kyrkogårdens kanter förstärker kyrkomiljöns inramning och ger lummighet till platsen.

Klockstapelns ursprungliga konstruktion ger åtskillig kunskap om äldre tiders hantverk och timmerkonst. Den senare inklädnaden skyddar den ursprungliga spånklädda konstruktionen som är av stort kulturhistoriskt värde.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna

• Kyrkobyggnaden bevarar i stora drag sin medeltida karaktär som salkyrka från 1300-talet med vapenhus, invändig valvslagning och kalkmåleri från senare medeltid. Kyrkans stomme, konstruktion och material förmedlar kunskap om den medeltida byggkonsten och tidens hantverk.
• Det invändiga kalkmåleriet har framtagits efter två övertäckningar och vid den senaste restaureringen konserverats. Målningarna tillhör kyrkans äldsta bevarade utsmyckning och har stor betydelse för kyrkorummet.
• Kyrkorummets inredning vilar i en formmässigt balanserad gestaltning från 1950-talet med återblickar på 1700-talet. Inredningen underordnar sig samtidigt kyrkorummets medeltida karaktär.
• Det östra korfönstret har delvis murats för inåt kyrkorummet för att minska ljusintaget. Hela fönstret är bevarat i öppen dager på utsidan, fönstret är alltså bevarat i sin helhet. Att döma av utförandet är det en reversibel åtgärd som kan återställas utan att fönstret tar skada eller ändras. Vid ett eventuellt återtagande av fönstrets hela ljusinsläpp ska varsamhet och reversibilitet iakttagas.
• Kyrkogården med minneslunden förmedlar utvecklingen av kyrkplatsen och har med bogårdsmuren ett stort miljöskapande värde.
• De planterade trädraderna utmed bogårdsmuren markerar kyrkogårdens inramning och är mycket miljöskapande.
• Gravvårdar tillverkade av lokala material och stenhuggerier förankrar en lokal hantverkstradition till kyrkan.
• Minneslundens förening av ogestaltad, lummig prägel och den mer gestaltade men fint avvägda rundeln och grusgången. De olika trädarterna förstärker den naturlika upplevelsen och skapar harmoni och variation.
• Klockstapelns panelinklädnad är senare och tillkom för att skydda den ursprungliga 1600-talskonstruktionen. Inklädnaden bör anpassas till klockstapeln men ska främst ses som ett utvändigt skydd av den mer bevarandevärda äldre träkonstruktionen.