Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SIGTUNA ODENSALA PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 1, ODENSALA KYRKA

 Byggnad - Värdering

Odensala kyrka (akt.), ODENSALA KYRKA (akt.)
9/2/03
Motivering
Odensala kyrka och dess kyrkomiljö vittnar om en 1000-årig historia. Odensala räknas till en av Upplands ca 100 bevarade medeltida kyrkor. Kyrkobyggnadens förändringar under medeltiden följer ett schema som är karaktäristiskt för Upplands kyrkor. Kyrkan har en bevarad senmedeltida utsträckning med medeltida murverk som erhållit en viss 1700-talskaraktär genom sin gula och vita avfärgning.

Kyrkorummet, tillkommet i fler etapper under medeltiden, har en senmedeltida karaktär genom sina bemålade valv från 1400-talets slut. Valvmålningarna är av stor betydelse för upplevelsen av Odensala kyrka och har stora konsthistoriska värden.

Predikstolen och den f.d. altaruppsatsen vittnar om ett förändringsskede i kyrkans historia under 1700-talet.

I övrigt karaktäriseras kyrkorummet av en väl bevarad nygotisk inredning efter en konsekvent genomförd restaurering år 1896.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna

- kyrkomiljön som helhet med kyrka, kyrkogård med värdefulla gravvårdar, kyrkogårdsmur med grindstolpar, växtlighet, klockstapel och prästgård utgör en samlad miljö som ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården
- kyrkan är en byggnad med väl bevarade medeltida murverk och valv
- kyrkans valv har merparten av sitt medeltida kalkmåleri bevarat. Målningarna som aldrig har överkalkats har stora kulturhistoriska värden och hör till ett nationellt kulturarv
- tegelportalen till långhuset, daterad 1250-1275, är av hög arkitektonisk kvalitet och vittnar om inflytande från Sigtuna/Mariakyrkans tegelarkitektur
- kyrkorummets välbevarade, konsekvent utförda, nygotiska inredning från år 1896 har få bevarade motsvarigheter
- kyrkorummets bevarade inredning och i- och ommålning av väggarnas måleri är karakteristisk för den sena 1800-talets restaureringar och vittnar om sin tids restaureringsideologi
- den gustavianska f.d. altarprydnaden, från 1793, uppsatt på norra långväggen, vittnar om ett förändringsskede i kyrkans historia
- predikstolen, från 1714, en gåva av greve Gyllenstierna på Steninge, bär vittnesbörd om en välbärgad samhällsklass som köpte sig en plats i kyrkan
- pyramiderna härrör från en år 1714 tillkommen bänkinredning och vittnar om ett förändringsskede i kyrkans historia
kyrkans bevarade runsten anses vittna om en tidigare kyrka och kyrkogård