Stäng fönster HANINGE DALARÖ 2:129 - husnr 1, DALARÖ KYRKA
Byggnad - Värdering
| DALARÖ KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
När Dalarö kapell byggs vid 1600-talets mitt var Dalarös betydelse som tullstation erkänd. En grundplåt till kapellet doneras av Maria Sofia de la Gardie på Tyresö gods och ett av de äldsta skärgårdskapellen i stiftet byggs. Belägen intill den gamla landsvägen och hamnen i Dalarö samhälle, utgör kyrkan den äldsta bevarade byggnaden i socknen. Kyrkogårdens omfattning går tillbaka till 1700-talet och även delar av växtligheten, med mycket gamla ekar och enstaka lindar från en tidigare trädkrans. Kyrkans klockstapel, nyuppförd på 1700-talets mitt, har med sin högt belägna placering varit ett landmärke för sjöfarare sedan 1676. Donationer och gåvor från personer som bott eller varit verksamma i församlingen har spelat stor roll för kyrkans utveckling. Kyrkobyggnaden präglas både i exteriören och i interiören av den genomgripande ombyggnad som skedde 1786–87. Då tillkom tunnvalvet och väggarnas indelning med pilastrar samt sakristian i öster med den s k herrskapsläktaren i övervåningen. Vid den senaste stora invändiga restaureringen 1936 fick kyrkorummet enligt tidens smak tillbaka sin 1700-talskaraktär med bl a sluten bänkinredning. Flera tillägg har därefter gjorts, bl a glasmålningar i fönster, väggmålning ovanför altaret i koret och målningar med motiv ur Dalarös historia i läktarbarriärens fält till kyrkans 300-årsjubileum. Delar av Dalarö kyrkas inredning och inventarier daterar sig till 1600-talet. Predikstolen med inläggningar i intarsia med figurmotiv är tillverkad 1630 av konstsnickare Melcherdt och var från början uppsatt i Tyresö kapell. Intill predikstolen på norra väggen hänger kyrkans äldsta altartavla från 1654 med en framställning av nattvarden och givarnas porträtt infällt i ramen. Votivskeppet Göteborg, en modell från 1652 och epitafiemålningen över ynglingen Kapup från samma år daterar kapellets tillkomst. Dalarö kyrka äger dessutom en ovanligt stor mängd textilier, varav de äldsta och mest intressanta är från 1600-talets mitt. Dopfunten är tillverkad 1936 av svartek från det 1676 förlista linjeskeppet Riksäpplet. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkogårdens omfattning och stenmur samt växtlighet med mycket gamla ekar, enstaka lindar som ingått i trädkransen runt kyrkogården samt kyrkogårdens äldre gravplatser • klockstapelns karaktäristiska utformning och synliga läge även från sjösidan • kyrkans timmerstomme som ett byggnadshistoriskt dokument • kyrkobyggnadens plan och utformning sedan 1780-tal och tidigt 1800-tal • kyrkorummets arkitektoniska utformning från 1780-tal • inredning och inventarier från äldsta tid av stor betydelsefull för kyrkans och Dalarö samhälles historia. |
