Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KALMAR MORTORPS KYRKA 1:1 - husnr 3, MORTORPS KYRKA

 Byggnad - Värdering

MORTORPS KYRKA (akt.)
10/1/05
Motivering
Övergripande kulturhistorisk bedömning (För karaktäristik och bedömning av kyrkogården se separat rapport eller anläggning)

Alla kyrkor har generella värden
Som alla andra kyrkor byggda före utgången av år 1939 skyddas Mortorps kyrka genom Kulturminneslagen (SFS 1988:950). Lagskyddet är ett uttryck för att dessa kyrkor anses ha ett högt kulturhistoriskt värde. Det är inte enbart kvalitativa, estetiska eller historiska egenskaper som tillmäts värde, utan också symboliska, icke-materiella. Varje kyrka utgör ett lokalt kulturarv för sin bygd och är ofta bland de äldsta byggnaderna i socken. Kyrkorna har generella värden, d v s sådana som är gemensamma för alla kyrkor. I skriften ”Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning av kyrkor”, utgiven av Riksantikvarieämbetet, ges exempel på sådana värden och karaktärsdrag. Kyrkan och kyrkomiljön är karaktärsskapande för bygden, ett landmärke och en orienteringspunkt i landskapet. Den är en symbol för trygghet, kontinuitet och förankring i tillvaron. Det lagliga skyddet omfattar kyrkobyggnadens exteriör och interiör, dess inventarier samt kyrkogården med dess byggnader och fasta anordningar.

Kyrkomiljön
Mortorps kyrka utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. Linjen bakåt i tiden förlängs än längre när man betänker de förhistoriska gravfält som finns i kyrkans närhet. Hagbyån har historiskt sätt varit av vital betydelse för försörjning och för kommunikationer. Kyrkans läge är därför inte oväntat trots det lite avsides läget i socknens sydöstra hörn. Kyrkan omges av kyrkogården som först bara fanns på den södra sidan, med ett mycket litet område i norr, men som under 1900-talet utvidgats mot norr och öster. Här har socknens invånare begravts sedan medeltiden. Till kulturmiljön i kyrkans omedelbara närhet hör också den medeltida tiondeboden/bårhuset och klockstapeln från 1700-talet. Ekonomibyggnaden söder om kyrkogården är kraftigt om- och tillbyggd men har anpassats till kyrkomiljön med sina rödfärgade fasader och spåntäckta tak. Den näraliggande bebyggelsen med gårdsmiljöerna på södra sidan om Hagbyån och prästgården nordost om kyrkan ger ytterligare historiska ledtrådar till miljöns långa historia. Kulturmiljön kring kyrkan är viktig för förståelsen av platsens historia.

Kyrkobyggnaden
Mortorps kyrka har en komplicerad och intressant byggnadshistoria. Kyrkan tillhör den grupp av nio medeltida kyrkor i Möre som till stora delar har bevarats. Hit hör bland andra även de näraliggande Arby, Ljungby, Hagby och Hossmo kyrkor. Flera av dem har genomgått omfattande byggnadsarkeologiska studier. Mortorp kyrka hör dessvärre inte till dem. Genom jämförelser med andra daterade kyrkor har Mortorp daterats till omkring 1250. Kyrkan omnämns ofta som en ”försvarskyrka”. Termen började användas i mitten av 1800-talet och brukades för alla medeltida kyrkor kring Kalmarsundskusten. Inom nutida forskning har termen dock blivit omstridd. Exempelvis har historikern Marit Anglert påtalat att termen brukats mycket godtyckligt och att den är missvisande, då den alltför ensidigt fokuserat på kyrkornas försvarsfunktion.

Karin Andersson delar i texten ”Kalmarkustens kyrkor under tidig medeltid” in områdets kyrkor efter form; rundkyrkor, rektangulära, flervåningskyrkor, kyrkor med öst- respektive västtorn och kyrkor utan torn. Klart är att det fanns en stor variationsrikedom. Marit Anglert menar att den vanligaste grundplanen för en medeltida sockenkyrka var ett rektangulärt långhus, kor med eller utan absid samt ett senmedeltida vapenhus framför kyrkas sydportal. I Möre finns bara en kyrka med en sådan plan, nämligen Mortorp. Södra vapenhuset är dock numera rivet. Kyrkans kordel brukar sägas vara tillkommen på 1600-talet. Grunden till detta påstående är dock oklar. Det verkar inte osannolikt att även koret helt eller delvis är medeltida. Framtida undersökningar får ge svaret. Klart är att det i ett skede fanns en tillbyggnad till koret. Byggnadsdelen revs dock vid 1700-talets slut och sakristian i norr tillbyggdes. Mortorps kyrkas långa om- och tillbyggnadstraditionen har sedan fortgått genom att ett vapenhus tillbyggdes i väster på 1980-talet. Detta är utformat för att helt smälta in med den övriga byggnadskroppen. Mortorp kyrka har med sitt medeltida ursprung mycket höga byggnadshistoriska värden.

Med sina tunga, kraftiga murar och det höga takfallet bevarar kyrkan än idag till viss del en medeltida karaktär. Den strama sydportalen med tydligt klassicistisk prägel, de stora fönsteröppningarna med de historiserande gjutjärnsbågarna och de enkla tillbyggnaderna för sakristia och vapenhus visar dock på olika skeden i kyrkans långa historia. De olika restaurerings- och ombyggnadsfaserna har var och en lämnat sina spår – tidskikt som var och ett också har sitt kulturhistoriska värde. Åtminstone sedan 1700-talet har kyrkan haft spåntak, vilket är en viktig del av det exteriöra uttrycket. Genom åren har kyrkans färgsättning, när det gäller fasader, fönster och dörrar, varierat något. Den nuvarande färgsättningen är tillkommen vid 1980-talets restaurering.

Även invändigt har kyrkan genomgått flera omdanande restaureringsfaser. Mycket lite av den medeltida karaktären finns idag bevarad och inte heller några av kyrkans medeltida inventarier. Konsekrationskorset på den västra väggen och nischerna i koret utgör dock intressanta och ålderdomliga inslag. Interiören utgör en blandning av olika stilar som speglar flera faser av kyrkans historia. Den stora altaruppsatsen fungerar som blickfång i kyrkan mot öster och är ett kvalitativt arbete i rokoko, väl sammangift med en äldre altartavla. I långhusets östra del finns predikstolen, även den ett finstämt arbete i rokoko. Det stora golvuret fungerar som pendang och återspeglar till viss del predikstolens former. I långhusets västra del är det istället läktarbröstningen med sitt 1700-tals-måleri som dominerar tillsammans med orgelhuset i nyklassicism. Den mot mittgången slutna bänkinredningen som installerades i kyrkan på 1600-talet har en renässanskaraktär med sina arkadbågar och kannelerade pilastrar. Vid flera tillfällen har bänkarna byggts om, men stora delar såsom dörrar och mellanstycken är original från 1600-talet. Sedan 1950-talet är originalbemålningen framtagen. Bänkinredningen är av en typ som var vanlig i Södra Möre på 1600-talet. I Arby och Halltorps kyrkor finns mycket snarlika bänkar bevarade. Kanske var det samma hantverkare och målare som var aktiv i flera av de nära belägna sockenkyrkorna. Genom inskriptionerna på bänkdörrarna får vi information om hur bänkfördelningen var gjord mellan gårdarna. En bänkdörr har till och med en inskription som vore det en gravsten, vilket torde vara en synnerligen ovanlig företeelse. Sett i ett länsperspektiv är bänkinredning med delar från 1600-talet något som bara förekommer i ett fåtal kyrkor. Takmåleriet, kopierat från 1800-talets dekorationsmåleri, uppvisar ytterligare ett tidsskikt av kyrkans historia. Genom den finstämda och sammanhållna färgskalan skapas ett harmoniskt kyrkorum fyllt av historia.

Inventarier
Samtliga kyrkans inventarier har ett kulturhistoriskt värde då de utgör en del av kyrkans och församlingens historia. Några av inventarierna kan dock ytterligare framhävas. För Mortorps kyrka gäller det exempelvis den högkvalitativa altaruppsatsen med den med medeltida delar försedda altartavlan, predikstolen och golvuret, men också timglasuppsatsen och barockstolarna. Några av kyrkans inventarier förvaras också i bårhuset och i en ekonomibyggnad. Här finns exempelvis delar av bänkinredning, de urnor som tidigare krönte halvkolonnerna vid kyrkans kor, två tavlor med Series pastorum från 1800-talets början och äldre gravvårdar.

För ytterligare kommentarer kring inventarier hänvisas till tidigare utförda inventeringar. Kyrkans bemålade inventarier och viss fast inredning har inventerats av konservatorsateljén vid länsmuseet i Jönköping år 2002. Inventeringen redovisas i rapporten ”Inventeringsresultat med rekommendationer, Mortorps kyrka” sammanställd år 2004. Rapporten innehåller såväl en allmän bedömning av inventariernas tillstånd, klimat och förvaringsförhållanden, som en objektsvis redovisning av skador eller andra problem. Analysen föreslår också en handlingsplan för åtgärder och rekommendationer för förebyggande arbete. Här kan nämnas att konserveringsåtgärder för enstaka partier på predikstolen och på de två änglaskulpturerna i sakristian har ansetts som akuta då färgen spjälkar. Arbetet bör utföras inom 1-2 år. Vidare har man föreslagit en översyn av textilförvaringen. Rapporten finns i sin helhet i kyrkans vård- och underhållsplan.

Det är församlingens skyldighet att se till att samtliga inventarier, i bruk och ur bruk förvaras och vårdas väl samt finns med på inventarieförteckningen. En uppdaterad inventarieförteckning är en viktig handling för varje församling i det kontinuerliga arbetet. För Mortorp kyrka har 2003 gjorts en uppdaterad inventarieförteckning. Arbetet utfördes av arkeolog Maria Rydberg. Inventarieförteckningen bör ses över så att samtliga kyrkans inventarier finns med, även de som finns på i andra utrymmen än i kyrkan. En uppordning av de föremål som förvaras utanför kyrkans väggar bör göras i samråd med antikvarie och konservator.