Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALUN SVARTNÄS BRUK 1:2 - husnr 1, SVARTNÄS KYRKA

 Byggnad - Värdering

SVARTNÄS KYRKA (akt.)
12/29/06
Motivering
Svartnäs brukskyrka höjer sig som ett landmärke över den forna bruksmiljön - den historiska relationen är uppenbar. Hur kyrkan ursprungligen såg ut är idag svårt att föreställa sig. Exteriören är väsentligen resultatet av en stor om - och tillbyggnad 1875. Speciellt tidstypiska är den spåntade fasadpanelen och gjutjärnsfönstren i nygotik.

Den ursprungliga, föga påkostade interiören omgestaltades i nyklassicistisk stil under 1800-talet. De oklädda timmerväggarna putsades och indelades med pilastrar 1837-38, varefter nuvarande predikstol kom på plats. Tio år senare stod orgelläktaren färdig, med orgel byggd av Jonas Wengström i Ovanåker. Sedan kyrkorummet utökats med ett femsidigt kor 1875 tillkom altarprydnaden i form av en tempelgavel och framförvarande kolonnindelade altarring. Samtidigt insattes öppna bänkrader som ådrades.

Kyrkorummet miste en del av 1800-talets nyklassicistiska karaktär vid en omgestaltning 1954, efter program av arkitekt Erik Lundgren. Då gjordes de öppna bänkraderna mer sammanhållna med hjälp av rektangulära gavlar. Färgsättningen i blått och grågrönt, med marmorerade inslag, anknyter till en 1700-talstradition. Belägg saknas dock för att Svartnäs kyrka från början skulle ha haft sådant måleri.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Kyrkans nyklassicistiska exteriör består sedan en stor om - och tillbyggnad 1875. Bevarade detaljer
av särskilt byggnadshistoriskt värde är gjutjärnsfönstren, jämte södra och västra sidans fasadpanel,
uppsatt med smidd spik.
• Kyrkorummets altaruppsats, predikstol och läktare med orgel är lokalt tillverkade och därför främst
av lokalhistoriskt värde.
• Kyrkogården har inventerats och gravvårdar av större kulturhistoriskt värde klassats i den nyligen
upprättade vårdplanen för Svartnäs kyrka