Stäng fönster LEKSAND KYRKAN 1 - husnr 1, LEKSANDS KYRKA
Byggnad - Värdering
| LEKSANDS KYRKA (akt.) | |
| 1/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
Udden där kyrkan ligger var av stor betydelse redan under förhistorisk tid. En stenåldersboplats, vikingagravar samt ett gravfält med dels brandgravar och tidiga kristna gravar vittnar om att området med sitt strategiska läge varit bebott sedan urminnes tider. Lämningar efter äldre kultbyggnader, den ena av trä och den andra av sten, har påträffats inom kyrkan. Inget är dock känt om dessa byggnader men den ena härrör troligen från hednisk tid och den andra från tidig kristendom. Leksand blev redan under tidig medeltid ett eget pastorat och under århundraden behöll Kyrkudden sin betydande roll som samlingsplats samt kyrkligt-, handels- och administrativt centra för bygdens invånarna. Kyrkbyn beskrevs på 1800-talets mitt som ”vidsträckt med utseende av en liten stad, med godt läge för handel och rörelse”. Ett stort antal byggnader av kulturhistorisk betydelse, de flesta med anknytning till kyrkan, ingår i kyrkomiljön. I anslutning till kyrkan och sjöstranden utsträcker sig en stor kyrkogård med en ovanlig rikedom av gravvårdar från olika perioder och av skilda slag. Leksands nuvarande kyrka härstammar i sina äldsta delar troligen från 1300-talet. Den bestod inledningsvis av ett ovälvt långhus som tillbyggdes under första hälften av 1400-talet med torn i väster. Vid slutet av seklet täcktes långhuset och vapenhuset med tegelvalv som putsa-des och utsmyckades. Under 1600-talets senare hälft utvidgades kyrkan mot söder. Efter tre bränder fick byggnaden slutligen sin nuvarande form och utseende genom den omfattande ombyggnaden som genomfördes mellan 1709 och 1715. Det var då koret och norra sidoskeppet tillkom medan det skadade tornet ombyggdes till vapenhus. Den medeltida kyrkobyggnaden hade omvandlats till centralkyrka, enligt högbarockens arkitektoniska ideal. Det brutna taket kröntes med ett centralt torn som bar lökkupol. Leksands kyrka utmärker sig med sin plan bestående i det närmaste av fem kvadrater: Den utgör förlagan till ett fåtal kyrkor med central plan som tillkom efter 1700-talets mitt. Inspiration hämtades troligen från Kungsörs centralkyrka, där Leksands kyrkas byggherre, kyrkoherden Lars Siljeström, tidigare tjänstgjort. De invändiga restaureringarna som genomfördes på 1890-talet och i början på 1900-talet har jämnat ut varandra och i stort har kyrkan behållit sin karaktär från 1700-talets mitt, med undantag för bänkinredningen. Senaste upprustningen på 1970-talet har fokuserat på restaurering och konservering av inredningar men samtidigt skapades nya utrymmen under sakristian och vapenhuset. Även invändigt särskiljer sig Leksands kyrkobyggnad från de flesta kyrkor inom stiftet. Den har bl.a. en sällsynt planlösning med fem skepp, med olika bredd och välvningar. Säregna och i övrigt numera sällsynta är kyrkans många läktare, de flesta från 1760-talet, som inverkar starkt på kyrkans inre karaktär. Kyrkorummet präglas också av många inredningar utförda eller ombyggda av bildhuggare Olof Gerdman från Stockholm. Hans arbeten från 1750-talet blandar stildrag och symbolik från senbarocken och rokokon. Kyrkan och kringliggande byggnader ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Synliga och osynliga bevarade murverk och spår från olika byggnadsetapper som är av betydelse för förståelsen av byggnadens historia • Kyrkobyggnadens välbevarade exteriör som präglas av den slutliga ombyggnaden under 1700-talets första hälft och som utgör ett storskaligt och säreget exempel på provinsiell tolkning av högbarockens arkitektoniska ideal • Kyrkorummets slutliga utformning och inredning från 1700-talets första hälft samt de äldre komponenter och detaljer som behållits i den slutliga kompositionen • De många och välbevarade läktarna som ett numera sällsynt exempel på kyrkornas inredningslösningar under vissa perioder • Det ovanligt stora antalet inredningar utförda av Olof Gerdman omkring 1750, som representativa exempel på påkostade Stockholmsarbeten från perioden • Kyrkogården innehåller ovanligt många särpräglade gravkvarter och gravvårdar som speglar såväl person och samhällshistoria som gravskickets utveckling |
