Stäng fönster LUND MÄSSAN 1 - husnr 1, SANKT HANS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Sankt Hans kyrka (akt.), SANKT HANS KYRKA (akt.) | |
| 5/19/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Sankt Hans kyrkoanläggning Sankt Hans kyrka uppfördes under en intensiv kyrkobyggnadsepok där arkitekterna bröt med den traditionsbundna arkitekturen som under sekel styrt kyrkornas arkitektoniska uppbyggnad och form. Anläggningen med kyrkan och församlingshemmet i söder är skapad som en integrerad del i Fäladstorgets centrumbildning. Torgets geometriskt utlagda stenbeläggning i grå gatsten och rött tegel smälter samman med kyrkans mönstermurade, röda fasader. Samspelet mellan kyrkan, torget och församlingshemmet ger stadsrummet karaktär av en italiensk piazza. Trots att kyrkan gavs en utformning som gick i linje med de samtida arkitekturströmningarna är de arkitekturhistoriska referenserna många. Teglets murning med dess breda fogar och mönstermurning alluderar på såväl den romerska som den romanska tegelarkitekturen. Fönstersättningen i västverket visar både i sin form och sin centrala placering på fasaden på konnotationer med den italienska renässansen. Fönstren är också grupperade på ett sätt som anspelar på Kristus med utsträckta armar där tegelcirkeln utgör Frälsarens huvud. Under perioden 1957–79 byggdes 26 kyrkor i nuvarande Skåne län. Ofta anlitades välrenommerade arkitekter för uppdragen, så även för Sankt Hans kyrka. Arbetet leddes av arkitekten Hakon Ahlberg, en välkänd arkitekt och debattör med såväl kyrkobyggnader som offentliga byggnader i sitt cv. Att Ahlberg valde att ansluta till det massiva tegelbyggandet gick i linje med utvecklingen inom den samtida arkitekturen. Åren kring 1970 utvecklades också en utpräglad tegeltradition hos lundaarkitekter. Sten Samuelssons kyrka på Klostergården från 1968 med sina massiva murar i brunt helsingborgstegel är ett exempel på den modernistiska kyrkliga tegelbyggnadskonsten. Även Lunds stadshall som uppfördes samma år efter ritningar upprättade av Claes Anshelm, och tillbyggnaden av Landsarkivet i Lund av Bernt Nyberg, visar båda på samma högkvalitativa tegelmurning som i Sankt Hans kyrka. Sankt Hans kyrka har tillsammans med Fäladstorget och församlingshemmet betydande arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden. Kyrkans interiör har en konsekvent gestaltning med en begränsad materialpalett, där tegel är det dominerande. I huvudsak är materialen obehandlade, exempelvis har ytan i vapenhusets brädgjutna betongtak lämnats obearbetad – ett uttryck som hör samman med den då rådande nybrutalismens idéer. Västverkets fönster ger det voluminösa kyrkorummet en ljus och luftig karaktär. Den lätta lutningen mot koret förstärker via sacra – den heliga vägen – mot altaret. Vägen, riktningen, var ett av få element i den kyrkliga rumsbindningen som förblev oförändrat när kyrkobyggnadernas traditionella plantyper löstes upp under andra hälften av 1900-talet. I Sankt Hans kyrka har man även tillfogat kyrkan en absid enligt traditionellt mönster. De tidstypiska långsmala fönstren åt söder och norr sprider ett släpljus över absidens östra väggar som förstärker dess form och materialitet. Kyrkans mobila altare, dopfunt och predikstol är tydliga exempel på hur kyrkorummets gestaltning och gudstjänstens förrättande förändrades under 1960- och 1970-talen, och förmedlar därför viktiga liturgiska värden. Inte minst kyrkans dåvarande stadsdelspräst, Caroline Krook, tidigare fängelsepräst och senare biskop, bidrog till detta genom sina radikala idéer till nya gudstjänstformer. |
