Stäng fönster SVALÖV KÅGERÖD 18:1 - husnr 1, KÅGERÖDS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Kågeröds kyrka (akt.), KÅGERÖDS KYRKA (akt.) | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Kågeröd kyrkoanläggning Kyrkan ligger på en liten höjd med den moderna bebyggelsen på lite avstånd. Kyrkan och den gamla prästgården med längor utgör en sammanhängande miljö av stort intresse. Kyrkogården är omgärdad av stenmurar och lövträd som skapar mycket karaktär. Den äldre delen har buxbomsinramde gravar med singel medan gravstenarna står i gräs på den nyare delen. Kyrkans exteriör präglas av att dess delar byggts under olika århundraden mellan 1100-1700-talet. Kyrkan är ursprungligen en 1100-tals romansk kyrka. På 1200-talet byggdes ett lågt torn till som på 1400-talet höjdes och byggdes på med trappgavlar. På 1400-talet slogs valven och kalkmålades. Under 1500-talet revs östra delen och kyrkan förlängdes mot öster och ett vapenhus byggdes framför sydportalen. Kyrkans utvidgning tyder på stark ekonomi vid medeltidens slut. Efter 1560 uppfördes gravkor till kyrkans patronus och 1780 byggdes ett nyklassicistiskt tvärskepp ritat av C.F. Adelkrantz. Tornets form, småkvadratiskt, tyder på en tidig datering. Tornet valvslogs eventuellt något före långhusets valvslagning. Valvet har tresidiga ribbor till skillnad från det vanligare fyrsidiga. Tre ribbor är dekorerade med skulpterade ansikten vid ribbornas anfang och visar eventuellt porträtt av betydelsefulla personer för kyrkan vid 1400- talet. Tornets taklag är troligen delvis senmedeltida. Kyrkan har interiört en mycket ålderdomlig atmosfär. Kalkmålningar och bänkinredning bidrar till detta. Stort bevarandevärde och upplevelsevärde har valven i långhuset som är vackert och rikt dekorerade med målningar från 1400-talet. De är gjorda i en enkel naivistisk stil, figurerna är schablonartat framställda, klädedräkterna är tecknade med några få veck. De tekniska bristerna uppvägs av en påfallande livlighet, berättarglädje och stark kolorism. Målningarna tillskrivs Everlövsgruppen, som gjort målningar i 18 kyrkor i Skåne. Kyrkan blev patronatskyrka 1560 till Otto Brahe, ägare till Knutstorps gods och Tycho Brahes far. På 1600-talet gjordes stora investeringar i inredningen som finns kvar än idag. Ett av kyrkans många höga värden består i en enhetlig inredning från 1600-talet till tidigt 1700-tal. Bänkinredningen med snidade gavelkrön och med reliefer är välbevarad och vacker och det är mycket ovanligt med bevarade bänkar från 1600- talet. De snidade bänkarna visar på patronus, prästen och klockarens betydelse. Orgelläktarens välbevarade barriär från 1600-talet (uppsatt på 1940-talet) har likheter med barriären i Konga kyrka. Kihlman som gjort ett epitafium, altartavlan, predikstolen i karolinsk barockstil med en mängd utskurna ornament anses av många som en av de skickligare bildsnidarna i Skåne under 1700-talet. Arbetena har höga konstnärliga och kulturhistoriska värden. Predikstol och altartavla är samkomponerade. Kihlman har även gjort altartavlorna i Gualöv, Kvidinge, Viken och Hishult. Att kyrkan varit patronatskyrka märks på många sätt. I exteriören finns det tillbyggda gravkoret och initialer på väggen. Interiört märks patronus i inredningen med epitafier, gravhällar, vapensköldar och patronusbänkar. Av extra personhistoriskt värde är Braheepitafiet där Tycho Brahe som barn finns avbildad. Gravkoret som byggdes på 1500-talet av kyrkans patronus innehåller fortfarande stoftet av släktingarna på Knutstorps gods. I sakristian finns gravhällen tillhörande Otto Brahe och Beata Bille, Tychos föräldrar. Gravkoret är ett av fem bevarade från senmedeltiden eller tidig efterreformatorisk tid i Skåne. I det gamla vapenhuset, numera förråd, med murade sittbänkar förvaras den medeltida järnbeslagna porten. Gamla vapenhuset är oförstört med hög autenticitet. |
