Stäng fönster MALUNG-SÄLEN TRANSTRANDS KYRKBY 7:2 - husnr 1, TRANSTRANDS KYRKA
Byggnad - Värdering
| TRANSTRANDS KYRKA (akt.) | |
| 2/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Transtrands kyrka tillhör den utbredda gruppen av nyklassiska kyrkor. Karaktäristiskt är det rektangulära långhuset med stora, symmetriska fönsteröppningar och sakristia i östra gavelns förlängning, liksom det kvadratiska västtornet. Ursprungliga drag i exteriören är de strama putsfasaderna, de symmetriska fönsteröppningarna med tillhörande snickerier samt portalerna. Det från början spåntäckta yttertaket blev 1903 täckt med skiffer från Grythyttan. Invändigt har kyrkan genomgått två större ombyggnader, 1926 och 1959-60. Vid den första tillkom korets absid med hjälmvalv och kyrkorummet minskades för att få plats med sakristia i nordost och ett stort arkivrum i sydväst. Kyrkorummets förut vitlimmade väggar marmorerades, liksom altaruppsatsen och den nytillkomna predikstolen. Vid ombyggnaden 1959-60 revs det ursprungliga tunnvalvet av trä och istället slogs ett nytt av betong. Det nya valvets putsade ytor avfärgades i en flammande tegelröd (terracotta) nyans. 1900-talets båda ombyggnader har sammantaget skänkt interiören en färgstyrka som ligger fjärran från 1800-talets strama nyklassicism. I kyrkomiljön ingår även prästgården och församlingsgården, samt en bäckravin i anslutning till Västerdalälvens dalgång. Miljön hänger ihop med den gamla landsvägen och jordbrukslandskapet längs älvens strand. Dess kulturhistoriska värde har utpekats på såväl lokal, regional som nationell nivå. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Ett utpräglat lokalt särdrag, av stort byggnadshistoriskt värde, är att kyrkan i sin helhet är uppförd av sandsten. Särskilt värt att nämna är att sandsten huggits ner till mindre format för att användas i muröppningar, istället för som brukligt tegelsten. • Av byggnadshistoriskt värde är även yttertakets skiffertäckning • Kyrkan är till sitt yttre en god representant för den nyklassicistiska kyrkoarkitekturen • Kyrkans inre är i hög grad resultatet av ombyggnader 1926 och 1959-60. Vid den förra tillämpades 1700-talets former och färger, medan den senare mer är uttryck för restaureringsarkitekten Börje Blomées egna idéer. • Mariakapellet i den före detta sakristian är ett intressant exempel på 1960-talets modernistiska estetik. • Kyrktomten med sina kyrkogårdar har en utpräglad parkkaraktär |
