Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SALA FLÄCKEBO KLOCKARBOL 1:3 - husnr 1, FLÄCKEBO KYRKA

 Byggnad - Värdering

FLÄCKEBO KYRKA (akt.)
5/17/05
Motivering
Kyrkplatsen i Fläckebo är en av stiftets mest välbevarade kyrkomiljöer. Sockenmagasin, kyrkstallar och komministergård är byggnadsminnesförklarade.

Till sitt yttre präglas Fläckebo kyrka i första hand av om/tillbyggnaderna 1798 och 1877. Vid den förra tillkom nuvarande sakristia, långhuset utvidgades till dagens storlek, fick brutet tak och nuvarande fönsterindelning. Vid den senare tillbyggdes västtornet och på långhusets tak skedde byte från spån- till plåttäckning. Den mest påtagliga yttre förändringen sedan dess är att fönsteröppningarna krymptes och fick nya snickerier 1956-57.

Kyrkans medeltida ursprung visar sig vid inträde i kyrkorummet, med sina två stjärnvalv slagna under senare delen av 1400-talet. De främre tunnvalven slogs vid 1798 års utbyggnad, då även altaret från 1773 fick nuvarande placering – senare omformat.

För övrigt är kyrkorummets färgsättning och inredning till stor del åstadkommen på 1800-talet. Altare, altarprydnad och predikstol i nyklassisk stil tillkom 1832 och orgelfasaden 1862. Bänkinredningen, det målade korfönstret och tunnvalvens målningar ingick i arkitekt Agi Lindegrens omgestaltning 1893-94.

1926 fick även stjärnvalven målningar, fast mer stramt hållna. Andra 1900-talstillskott är läktarunderbyggnaderna, gjorda 1971, men dessa påverkar i mindre grad kyrkorummets karaktär.

Vapenhusets inredning har behållit ovanligt mycket av enkel 1800-talskaraktär. Faktiskt fungerar detta rum alltjämt som kallfarstu.

I sakristian finns en rörspis från 1798 bevarad. Annars är detta den del av kyrkan som genomgått flest förändringar under 1900-talet. Dess nuvarande fasta inredning är i huvudsak från 1961, med kompletteringar gjorda 1971 och 1997.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Den långa historiska kontinuiteten är väl avläsbar; Genom att tidigare restaureringar skett med
relativ respekt för befintliga detaljer uppvisar kyrkorummet och angränsande rum en rik
sammansättning av historiska inslag.
• Kyrkans två medeltida stjärnvalv och de två tunnvalven från 1798 utgör i sig ett omistligt värde,
liksom övriga medeltida murar.
• Valvens målningar från 1893-94 respektive 1926 är av stort stilhistoriskt intresse, inte minst för att
de är så vitt skilda till sin karaktär.
• Altare, altarprydnad och predikstol fick sin nuvarande utformning 1832 och är därför stilmässigt nära
sammanhållna.
• Vapenhuset har bevarat en enkel 1800-talskaraktär som blivit alltmer sällsynt.
• Sakristians ursprungliga eldstad med tillhörande skorsten är numera ovanlig i sitt slag och därför
angelägen att bevara.
• Bevarad kyrkogårdsmur med grindöppningar, såväl äldre som nyare, betyder mycket för kyrkomiljön.
• Även angränsande sockenmagasin, kyrkstallar och komministergård är skyddade enligt
kulturminneslagen
• Gravvårdar av större kulturhistoriskt värde har utpekats i länsmuseets gravvårdsdokumentation 1995.