Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HUDIKSVALL AGÖN 1:5 - husnr 8, AGÖ KAPELL

 Byggnad - Värdering

Agö kapell (akt.), AGÖ KAPELL (akt.)
8/22/05
Motivering
Agö kapell är det största av alla skärgårdskapellen i Hudiksvalls skärgård. Till skillnad från de flesta kapellen i dessa trakter ligger kapellet i detta fall ett stycke från den övriga fiskarbebyggelsen, väl synligt, men ändå inte i något markant höjdläge. Byggnaden har sedan den uppfördes 1660, genomgått ett antal förändringar, främst i och med förlängningen under 1830-talet, men den har trots detta behållit mycket av sin grundstruktur. Vid kapellet återfinns många av de karaktäristiska inslag som återkommer vid fiskarkapellen; närheten till orörd natur, tre järnspiror med årtalsförsedda vindflöjlar, klockstapeln placerad vid västgaveln, fönsterluckor, fattigbössan vid ingången, utåtgående port, läsarbänk och solur. Kapellets interiör är ljus med målade pilastrar på väggarna och ett allseende öga över porten. Interiören präglas dock i hög grad av den fasta bänkinredningen, predikstolen samt altaruppsatsen med tillhörande altarring som i detta kapell bildar en sammanbyggd enhet. Till den fasta inredningen hör även konstnärligt utformade delar från 1700-talet, som exempelvis pyramiderna och läsarbänken. Prästkammaren, som är den största av denna typ i Hudiksvalls skärgård, skiljer sig från övriga i skärgården genom att ha väggfasta bänkar. Sammantaget utgör Agö kapell och prästkammare en mycket välbevarad och särpräglad miljö med många ålderdomliga detaljer och ursprungliga delar.


Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kapellanläggningen och byggnaderna
• Närheten till orörd mark samt avsaknaden av höga träd runt kapellet är betydelsefull för upplevelsen av anläggningen.
• Soluret väster om kapellet är ett karaktäristiskt inslag och det äldsta bevarade i skärgården.
• Kapellets exteriör är i huvudsak välbevarad till form, detaljer och färgsättning sedan 1830-talets utbyggnad.
• Stommen från 1600-talet är av anmärkningsvärd hög ålder och byggnadshistoriskt intressant.
• Bevarade inristningar på byggnadens stomme och dörr är av stort värde för framtida forskning.
• Den fasta inredningen i form av sluten bänkinredning, altaruppsats och predikstol utgör en sammanbyggd enhet, trots att delarna är av olika ålder.
• Pyramiderna, bänkskärmarnas överstycken samt läsarbänken utgör viktiga delar i interiören med stort konstnärligt värde.
• Prästkammarens exteriör har i stort behållit sin utformning sedan 1840-talet.
• Interiören i prästkammaren är den enda i sitt slag i skärgården som har bevarade väggfasta bänkar.