Stäng fönster VÄXJÖ BERGUNDA 13:1 - husnr 1, BERGUNDA KYRKA
Byggnad - Värdering
| BERGUNDA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan uppvisar en komplex byggnadshistoria som avspeglar sig i arkitektur och formgivning. Det kulturhistoriska värdet är av naturliga skäl mycket stort med tanke på de medeltida murverken och det imposanta tornet som fungerat som försvarsverk. Tornet med sin kärva, slutna karaktär är unikt i länet vilket innebär största möjliga återhållsamhet vid framtida renoveringar. Exteriören kan uppfattas som asymmetrisk och stundom slarvigt utförd då ett visst mått av precision saknats i arbetet. Detta visar bl.a. på konstruktionsmässiga årsringar och en förmåga att återanvända byggmaterial. Även dessa aspekter bidrar till kyrkans speciella karaktär och ska vårdas därefter. Interiören ger idag, trots otaliga förändringar, ett välstrukturerat och tilltalande intryck där proportioner och skilda stilutföranden korresponderar med varandra. Den dekorativa omgestaltning som utfördes 1904 har till stora delar raderats bortsett från det boaserade innertaket. Tilläggen från 1904 gav kyrkorummet en gestaltning som inte överensstämde med dess medeltida karaktär. Därför förstår man Bobergs åtgärder från 1939 där kvadermålningar, växtschabloner och kortakets förgyllda strålar avlägsnades. De kalkade väggarna och en allmänt mer sparsmakad interiör återknöt i större utsträckning till en äldre tradition. Ur antikvarisk synvinkel får igensättandet av det målade korfönstret anses som olyckligt, den direkta orsaken är diffus. Arne Petterssons renoveringsprogram från 1989 innebar en ny färgsättning men samtidigt betonades den sakliga återhållsamhet som Boberg anammat. Koret har genomgått stora förändringar där t.o.m. predikstolen byggts om. Det magnifika altaret som tillkom 1989 knyter an till ett medeltida formspråk och dess tyngd och omfång har förstärkt korets monumentalitet. Korområdet är förhållandevis litet, vilket pianots placering påvisar, men ett förstorande vore förödande för kyrkorummets karaktär då de främre bänkkvarteren helt skulle försvinna. Ett upptagande av korfönstret vore antikvariskt möjligt, heltäckningsmattan innanför altarringen kan med fördel avlägsnas. Det utrymme som idag uppvisar en förhållandevis modern miljö är södra utbyggnadens sakristia men även dess läktare. Här finns möjligheter till förändringar om behov skulle uppstå. Den norra utbyggnaden tillsammans med tornet är av stort byggnadshistoriskt värde genom dess välbevarade medeltida murverk. Interiören i den norra utbyggnaden har även bibehållit en starkt medeltida prägel med sitt låga, putsade tunnvalv och smala gallerförsedda fönster. Även om de konserverade väggmålningarna härstammar från 1600-talet förstärker de denna känsla. Detta utrymme ska behandlas med största varsamhet. Dagens färgsättning som härrör från 1989 ger ett behagligt och tilltalande intryck samtidigt som den upplevs förhållandevis neutral. Kulörerna har skiftat kraftigt genom historien varför det ur antikvarisk synpunkt möjliggör framtida förändringar om församlingen så önskar. Dock ska starka kulörer undvikas där ett eventuellt färgval bör ha sin utgångspunkt i nuvarande nyanser. Interiören är välunderhållen medan exteriören står inför en fasadrenovering då putsen är mycket sliten och fläckig. Samtidigt bör en översyn göras av måleriet under takfoten. |
