Stäng fönster VÄXJÖ TJUREDA 13:1 - husnr 1, TJUREDA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Tjureda kyrka (akt.), TJUREDA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Tjureda kyrka invigdes den 28 september 1862 av biskop H G Hultman. Kyrkan uppfördes i en tid då den renodlade nyklassicistiska arkitekturen börjar ta intryck av de nygotiska och nyromanska strömningarna. I exteriören på Tjureda kyrka avspeglar sig detta bland annat i utformningen av tornets glasade lanternin och kopparklädda spira vars smäckra utförande ger uttryck åt gotikens höjdsträvan. I interiören återfinns de gotiska stildragen bland annat i predikstolens, psalmtavlornas samt altaruppsatsens utformning. I övrigt är det fortfarande nyklassicismens rena och ljusa karaktär som dominerar. De exteriöra förändringarna i Tjureda kyrka har, frånsett bytet av taktäckningsmaterial från spån till koppar, i huvudsak rört sig om rena underhållsåtgärder och därför inte i någon nämnvärd utsträckning påverkat kyrkans ursprungliga utseende. Vid framtida insatser är det därför av vikt att man slår vakt om kyrkans rådande karaktär och tar fasta på de tidstypiska särdragen. De interiöra förändringar, vilka företrädelsevis skett i samband med renoveringsarbeten utförda år 1937, 1961-62 och 1995-96 har i stor utsträckning handlat om anpassningar dels till en förändrad liturgisk ordning men har även skett utifrån en önskan att uppnå förbättrade lösningar av mer praktisk karaktär. De arbeten som skett i kyrkan har naturligtvis också tagit sin utgång i förändrade stilideal. Kraftfullast har omdaningarna varit i anslutning till kyrkans korparti och utrymmet under orgelläktaren där det bland annat skett omfattande ingrepp i kyrkans fasta bänkinredning. Den nuvarande färgsättningen härrör från renoveringen 1995-96. Den ljusa färgskalan med sparsamma dekorationer stämmer väl överens med kyrkans nyklassicistiska interiör. De sparsamma marmoreringar vilka tillkom i samband med renoveringen 1937 känns väl integrerade. Kyrkans historiska förankring tydliggörs i interiören bland annat genom bruket av den gamla fabeldjursfunten från tidig medeltid samt altartavlan från 1818, målad av Hagelberg. Förändringarna i Tjureda har varit begränsade i sin omfattning varför kyrkan idag framstår som en god representant för 1800-talets senare stilinfluenser där den renodlade nyklassicismen varsamt börjar få romanska och gotiska inslag. I Kronobergs län återstår idag endast ett fåtal någorlunda oförändrade 1800-talskyrkor. Vid framtida förändringar i kyrkans är det därför av yttersta vikt att man förespråkar ett försiktigt tillvägagångssätt där ingreppen snarare bör ta sin utgångspunkt i ett förtydligande än i förändringar av kyrkorummets ursprungliga arkitektoniska karaktär. |
