Stäng fönster GISLAVED FURUGÅRDEN 1 - husnr 1, GYLLENFORS KAPELL
Byggnad - Värdering
| GYLLENFORS KAPELL (akt.) | |
| 1/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
Gyllenfors kapell representerar en kyrkobyggnad som länkar samman den klassiska kyrkoarkitekturen med funktionalismens önskan att låta såväl funktioner som material tala för sig själva. I kapellet har arkitekten Göran Pauli fått dessa ideal att smälta samman till en harmonisk helhet. Kapellet ligger omgivet av Gyllenfors kyrkotomt där även kyrkogården ingår. Begravningsplatsen anlades 1931 och har i likhet med kapellet utformats med ideal hämtade såväl från klassicistiska anläggningar som från dåtidens ideal. Kyrkogården har karaktären av en skogskyrkogård, vilket stämmer väl överens med 1930-talets typiska begravningsplatser. Samtidigt uppvisar kyrkogården en arbetad stenmur med markerade grindstolpar krönta av huvar i kopparplåt och därtill flera tydligt rumsbildande effekter. Dessa exempel för snarare tankarna till byggandet vid sekelskiftet kring 1900 än 1930-talets önskan om enkelhet och släta ytor. Kyrkotomten är flack och kapellet är lågmält i sin utformning. Dess storhet ligger inte i att synas på håll utan i att möta besökaren ståendes intill. Kapellets exteriör är välbevarad och tydlig. Kännetecknande för kyrkobyggnaden är dess form av en klassisk basilika med kyrkorummet i mittskeppet och övriga funktioner förlagda i sidoskeppen. Basilikans form har accentueras av de fönsterrader som finns på lanterninpartiets båda sidor. Materialen är gedigna, vilket mycket tydligt visas i de vackert ärgade koppararbetena på takfallen samt på dörrarna. Väggarnas slätputs skapar ett lugn och binder samman exteriören. De brunmålade fönsterbågarna markerar tydligt fönstrens form. Vid en framtida ommålning kan en färganalys göras för att klarlägga om nämnda kulör är samtida med byggnaden. Funktionalismen kopplas ofta samman med ljusa kulörer men under dess senare fas användes även mörkare och dovare kulörer, vilket har gjort att man delvis har kommit att omvärdera uppfattningen om att funktionalismens färgsättning. Möjligen kan fönsterbågarnas bruna kulör ses som en önskan att binda samman kapellet exteriör med klockstapeln tjärade och brunsvarta fasad. Klockstapeln är i sig ett gott exempel på arkitekten Göran Paulis arkitektur, Där han lika självklart använde sig av klassicistiska arkitektoniska element som dåtidens moderna element vid gestaltning av olika byggnader. Det intilliggande församlingshemmet har brunbetsad lockpanel som är typisk för dess byggnadsperiod, 1970-talet, och som kanske också kan ses som ett försök att få byggnaden att harmoniera med klockstapelns panel. Vidare är församlingshemmets tak belagt med skifferplattor. Att det idag ligger kopparplåt på kapellets takfall, vapenhuset undantaget, bör enligt uppgift vara en senare konstruktion. Skifferplattorna som täcker vapenhusets takfall skall ursprungligen ha varit materialet även för mitt- respektive sidoskeppens tak. Oavsett om detta blev genomfört eller ej så harmonierar koppartäckningen bra med såväl byggnaden som dåtidens ideal. I interiören är det i likhet med exteriören basilikans form som bör uppmärksammas, bland annat den fina ljusverkan som kommer av lanterninpartiets fönsterrader. Här bör även de höga fönsterpartierna på mittskeppets sidoväggar framme vid koret samt det stora, runda fönstret i gavelpartiet ovan vapenhusets uppmärksammas. Vidare är arkitektens medvetna arbete med gedigna och synliga material, såsom golvets skifferplattor och takets öppna takstolar, värda att lyftas fram. Dualiteten gör sig gällande i den inre miljön precis som i exteriören. Kontraster till det mer sparsmakade och funktionalistiska utgörs exempelvis av de listverk som kyrkbänkarna har försetts med. 13 Sammanfattning - I Gyllenfors är kyrkotomten en relativt ung plats. Det anlades först 1931 då den togs i bruk som begravningsplatsen. I likhet med dåtidens kyrkogårdar gjordes utformningen öppen och genom de glest stående och därigenom rumsbildande tallarna fick Gyllenfors begravningsplats karaktären av en skogskyrkogård. Precis som kapellet uppvisar även begravningsplatsen kontraster till det öppna, för funktionalismen kännetecknande. Detta kan illustreras i form av kyrkotomtens kvaderhuggna mur och de poängterade grindstolparna i sten. - Arkitekturen i Gyllenfors kapell är hämtad från två huvudsakliga stilmässiga epoker, den klassicistiska respektive funktionalistiska. - Dualiteten kännetecknar arkitekten Göran Paulis arbeten och i Gyllenfors kyrkomiljö visas detta i form av arkitektoniska element som är tydligt klassicistiska samtidigt som flera av detaljerna har 1930-talets typiska särdrag. - Kyrkomiljön kännetecknas också av användandet av gedigna material, material som tillåts tala för sig själva, såsom kyrkorummets golv av skifferplattor liksom dörrarnas kopparklädda utsidor. - I kyrkotomten är dualiteten tydlig genom att tallarna är tidstypiska för funktionalismens yttre och ofta renodlade miljöer medan de axiala gångarna och de av kvaderhuggen sten skapade rummen snarare är klassicistiska. - Kyrkomiljön uppvisar också en medveten arkitektonisk önskan att binda samman kapellet, klockstapeln och församlingshemmet. De tre byggnaderna ligger tätt och uppvisar helt olika byggnadstyper samtidigt som de utgör en helhet. Helhetstänkandet har markerats genom val av material och färgsättning. - Gyllenfors kapell uppvisar en kyrkomiljö i den lilla skalan. Kapellet liksom begravningsplatsen är inte uppförda eller anlagda för att vara synliga på långt håll. Deras storhet ligger istället i att möta betraktaren på nära håll. - För att bevara särdragen hos kyrkomiljön knuten till Gyllenfors kapell fordras att de kulturhistoriska värdena ses i perspektiv av nämnda helhet, en helhet där såväl de funktionalistiska dragen som de klassicistiska ingår och respekteras. |
