Stäng fönster JÖNKÖPING BIKTEN 11 - husnr 2, KRISTINE KYRKA
Byggnad - Värdering
| KRISTINE KYRKA (akt.) | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kristine kyrka uppfördes som ny stadskyrka i samband med att staden flyttades på 1600-talet. Den långa byggtiden bidrog till att kyrkan, när den stod färdig, hade inslag från flera olika stilströmningar. Efter branden 1790 fick kyrkan dock en mer sammanhållet nyklassicistiskt uttryck. De restaureringar som gjorts under senare tid har syftat till att återställa och förstärka det klassiserande formspråket som finns i kyrkorummet. Läget vid Vätterstranden ger Kristine kyrka ett dominerande läge, ett faktum som var mer accentuerat vid kyrkans uppförande då kyrkan hade en hög spetsig tornspira och var den högsta byggnaden i staden. Den nuvarande tornhuven är stöpt i den nyklassicistiska eran och utgör ett exempel på den tid då den statliga styrningen över byggandet förordade låga tornbyggnader framför de tidigare högresta tornspirorna. Från kyrkans ursprungstid återstår inte särskilt mycket efter den stora branden, det som klarade sig bäst var kyrkans stomme som enbart behövde mindre reparationer och kompletteringar. Till sin exteriör präglas Kristine kyrka av en nyklassicistisk arkitektur med gotiska inslag, södra fasadens sandstensbeklädnad utgjorde ett ovanligt inslag när kyrkan byggdes. De spetsbågiga fönstren med sina gotiska drag fanns redan med när kyrkan byggdes under den andra halvan av 1600- talet men om församlingens ekonomi hade varit bättre i slutet av 1800- talet kunde hela kyrkan kunnat omgestaltats i en nygotisk klädnad signerad Helgo Zettervall. Andra exempel på nygotiska inslag som finns i kyrkan är korfönstrens glasmålningar som tidigare var tre till antalet. Vid en av de restaureringar som syftade till att återskapa en mer ursprunglig gestaltning murades ett av korfönstren igen och glasmålningen flyttades annorstädes. Interiören karaktäriseras av en enkel klassicism med vitkalkade murytor och marmorerade snickerier. Bänkinredningen är öppen men hållen i en klassiserande stringens. Den arkitektoniska utsmyckningen är återhållsam med en stegring i koret med altaruppställningen och glasmålningarna. Av inredning och inventarier kan nämnas orgelfasaden från 1853 som formgavs av arkitekten C. F. Blom-Carlsson. Predikstolen tillkom 1825 där förebilden hämtades från Skärstads kyrka, dopfunten av sandsten formgavs 1909 av den dåvarande stadsarkitekten August Atterström och hade ursprungligen en baldakin som ritades av Axel Lindegren, baldakinen är nu uppställd i långhusets bakre delar. Altaranordningen är ritad av Axel Lindegren inför 1918-20 års restaurering och innehåller skulpturer av Olof Ahlberg. Altaruppsats och altartavlan är bara ett exempel på de delar som helt eller delvis finansierats av medlemmar av församlingen vilket var viktigt för kyrkans tillblivelse och utveckling, utan enskildas offervilja har många tillägg och restaureringar inte blivit av. Exteriört är kyrkan välhållen det uttryck som gavs efter branden 1790 och i den södra sandstensfasaden återfinns många inristningar som utförts av allmänheten under tidernas gång. Västentréns kalkstensportal är ursprunglig kyrkans uppförande och bidrar mycket till den utvändiga upplevelsen av kyrkan. I exteriören finns även spår efter flera ombyggnadsskeden vilket förstärker upplevelsen av kyrkans snart 400- åriga historia. Interört dominerar den strama enkelhet som präglar de klassiserande kyrkorummen, de ljusa murytorna i kontrast med inredningens dämpade marmorering harmonierar väl med den stegring av det arkitektoniska uttrycket som sker mot koret. Sammantaget är kyrkorummet väl sammanhållet. Sammanfattning - Kristine kyrka präglas interiört av en sammanhållen klassicism vilken tar sig uttryck i ljust avfärgade murytor och marmoreringar i en dämpad grågrön färgskala. - Exteriört är stommen i stort ursprunglig från kyrkans uppförande. Branden 1790 förstörde stora delar av kyrkans inredning medan stommen klarade sig utan omfattande skador. - Den låga tornhuven utgör ett talande exempel på det nyklassicistiska formspråket och på den kungliga förordning som föreskrev låga tornkroppar framför de högresta torn som var vanliga innan. - Kyrkan har genomgått flera förändringar vilka har satt sina spår i kyrkans utseende. Under slutet av 1800-talet fanns planer på att omgestalta kyrkan i en nygotisk stildräkt men de planerna visade sig vara alltför kostsamma. Det finns delar såsom kyrkans fönster och korets glasmålningar som kan tillskrivas den nygotiska stilströmningarna men restaureringen på 1920- talet syftade till att rensa ut det senare 1800-talets tillägg och mer renodla den ”ursprungliga” klassicism som idag präglar kyrkan. |
