Stäng fönster KUNGÄLV RÖDHAKEN 19 - husnr 1, KASTALAKYRKAN
Byggnad - Värdering
| KASTALAKYRKAN (akt.) | |
| 11/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kastalakyrkan uppfördes som stadsdelskyrka 1979, efter ritningar av Carl-Anders Hernek, som ersättning för en vandringskyrka uppförd på ungefärligen samma plats 1969. Under 1960-talet var inflyttningen stor till bostadsområdet Komarken i västra Kungälv. Kyrkan är en tidstypisk stadsdelskyrka, med kyrka och församlingshem sammanbyggda. Kyrkobyggnadens EXTERIÖR är oförändrad sedan uppförandet. Den är i plan i princip en kvadrat och ger ett kompakt intryck. Dess ganska utpräglade horisontallitet bryts på ett dramatiskt sätt av det stora pyramidtaket vilket markerar kyrkosalens läge i byggnaden. Byggnaden har dock en för offentliga byggnader relativt allmän utformning, som inte ger självklara kyrkoassociationer, även om pyramidtaket i och för sig är väl synligt på håll. Fasaderna är också på tidstypiskt sätt är klädda med rött tegel i kombination med odelade fönsterrutor omgivna av bruna fönsteromfattningar, och därför är det pyramidtaket som utgör byggnadens ojämförligt starkaste yttre kännemärke. INTERIÖREN däremot är tydligt präglad av sin funktion. Här är kyrksal och foajé välbevarade. Kyrksalen präglas av takets dramatiska resning. Kyrksalens plan har formen av en kvadrat vars sidor är lika långa som taket är högt, vilket skapar en hög rymd i rummet. Kyrksalen har också en uttalad flexibilitet, bl a genom vikväggar, med möjlighet till vidgning mot såväl samlingssal som foajé, något som är karaktäristiskt för sentida kyrkor. Till flexibiliteten bidrar även den lösa stolsinredningen. Detta är en viktig del av det arkitektoniska funktionstänkandet Färgsättningen är väl genomtänkt, med mörkare nyanser längst ner och sedan ljusare ju högre man kommer, från golvets röda sandsten via väggarnas laserade träpanel till den stora vita takkupolen. Dopfunten är något speciell, sammanfogad av delar av en medeltida dopfunt från 1200-talet, med ursprung i Kungälvs och Kungahällas tidiga historia. Foajéns karaktär är till skillnad från kyrkorummet mörk, genom sin lägre takhöjd, och väggarnas beklädnad av rött tegel. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan: - Kyrksal och foajé är välbevarade. - Materialval och ytbehandling är en viktig del av det arkitektoniska uttrycket. - Den medeltida dopfunten. |
