Stäng fönster KÖPING ODENSVI PRÄSTGÅRD 3:7 - husnr 3, ODENSVI KYRKA
Byggnad - Värdering
| ODENSVI KYRKA (akt.) | |
| 2/7/06 |
| Motivering |
|---|
|
Odensvi kyrka blev efter brand återuppförd 1777-79 med bibehållande av ett medeltida sidokapell mot norr. Karakteristiska yttre drag från denna tid är yttertakets brutna fall, portalerna och fönsterindelningen. Bevarad är också den spånklädda trappuppgången på tornets norra sida. Till de senare förändringar som avspeglas i exteriören hör tornets lanternin från 1807, de svartmålade gjutjärnsfönstren från 1885 och yttertakets plåttäckning från 1903. Hur kyrkorummet i Odensvi såg ut 1779 är idag svårt att föreställa sig eftersom förändringarna sedan dess varit tämligen genomgripande. Interiörens äldsta inslag är predikstolen från 1638 och altarprydnaden från 1757. Av inredningen som tillkom vid 1777-79 års nybyggnad återstår altarringen och korets draperimålning. 1800-talsinslag är orgelläktaren och orgeln från 1844-45, samt tunnvalvets slätputs med stuckaturer från 1885. Fönstrens inre bågar och bänkinredningen är från 1949-50, fast ombyggd 1983 då den fick nuvarande målning i klarare färger än förut. Moderniseringen 1983 är överhuvudtaget starkt märkbar. Då lades brädgolv utan nivåskillnader, läktaren utvidgades och fick underbyggnader med helt nyinredda rum. Det medeltida, kryssvälvda sidokapellet eller Mariakapellet avviker till sin karaktär från resten av kyrkan. Valvets och väggarnas målningar är visserligen fragmentariska, men skänker alltjämt stämning. Nuvarande tegelgolv som inlades 1979 kontrasterar skarpt och harmonierar tyvärr mindre väl med rummet i övrigt. Kyrkomiljön i Kölstaåns dalgång, i vilken även ingår prästgård och arrendatorsgård, har klassats som kulturhistoriskt intressant av såväl Köpings kommun som Länsstyrelsen. Noterbart är att prästgården uppfördes 1776 och därmed är samtida med kyrkan. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Till sitt yttre är Odensvi kyrka en typisk representant för 1700-talets kyrkobyggande. Karakteristiska drag är långhusets brutna takfall, stora symmetriska fönsteröppningar och portaler. • Det medeltida sidokapellet med bevarade valv- och väggmålningar är omistligt. • Korets draperimålning och altarprydnaden från 1700-talet skänker särprägel och är jämte epitafierna kyrkorummets i antikvariskt hänseende mest värdefulla inslag. • Andra inslag av värde är altarring, predikstol och orgelfasad. |
