Stäng fönster ÖSTHAMMAR ÖSTERBYBRUK 1:255 - husnr 13, FLYGEL
Byggnad - Värdering
| ÖSTERBYBRUKS KYRKA (akt.), Österbybruks kyrka (akt.) | |
| 11/24/04 |
| Motivering |
|---|
|
Tillsammans med Gimo, Harg, Forsmark och Lövsta bildar herrgården i Österbybruk en grupp slottsliknande byggnader med central betydelse inte bara i Upplands utan i hela landets herrgårdsarkitektur från 1700-talet. I anläggningen i Österby utgör Brukskyrkan den västra flygelbyggnaden. Med sitt spånade och tjärade säteritak och de släta gulfärgade väggarna, framstår den som en värdefull exponent för den senkarolinska byggnadsstilen. Den är uppförd 1735, vilket framgår av det kväde som bokhållaren sedermera inspektoren Gustav Wåhlberg författade till invigningen den 30 november. I interiören påminns man om den betydande roll i svenskt industriellt och kulturellt liv, som bruket spelat. Släkten de Geers vapen syns överst på predikstolen och ätten Grills vapen finns på läktarbarriären. På Österby fanns på sin tid bl a en av landets största privata konstsamlingar. En reminiscens av detta ser man i de målningar, som ännu finns i kyrkan. Flera av nattvardspjäserna bär också de nämnda ätternas vapen och kommer från på sin tid ledande silversmeder. Kyrkobyggnaden med dess inventarier var i brukets ägo ännu under större delen av 1900-talet men överlämnades av Fagersta AB genom gåvobrev den 28 april 1974 till Films församling. Klockstapeln har angetts vara uppförd under tidigt 1700-tal. Visserligen är den äldsta klockan från 1712, men Per Pehrsson anger att klockorna då satt i en äldre kyrka. Det äldsta belägg för den nuvarande klockstapeln är dess angivelse på en karta från 1742. Måhända vågar man anta att den uppfördes några år tidigare i anslutning till att Brukskyrkan blev klar 1735. Klockstapelns placering i närheten av vallonsmedjan, snett emot det gamla brukskontoret på en plats, där Gimogatans och Långgatans åldriga bostadslängor möts, är vald med omsorg. Att den inte ligger i omedelbar anslutning till kyrkan vittnar om att dess funktion inte enbart var att kalla till gudstjänst utan också att reglera det dagliga arbetet. På vardagar skulle det ringas vid arbetsdagens början och slut men också vid middagstid. Vid bröllop och begravning hörde ringningen till, men den hade också funktion om vådeld bröt ut eller krig hotade. Någon särskilt avdelad person har haft ansvar för klockorna och ringningen. Själva platsen vid stapeln har dessutom tiderna igenom varit en träffpunkt i synnerhet för ungdomen. Klockstapeln renoverades 1980 och i samband härmed flyttades ingångshuset från den östra till norra sidan, vilket var mer skonsamt med tanke på den angränsande trafiken. |
