Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPSALA FJÄRDINGEN 1:9 - husnr 3, GUSTAVIANUM

 Byggnad - Värdering

GUSTAVIANUM (akt.)
6/22/20
Motivering
Murverket i Gustavianums källare, bottenvåning och delar av mellanvåningen är medeltida. Byggnadens stomme utgör därför ett historiskt dokument som innehåller ledtrådar till platsens medeltida historia. Tunnvalven, tegelstenarna i storformat och murningstekniken i munkförband indikerar att murverket fanns före 1620-talet. Forskning tyder på att det är murverk från den medeltida Lilla och Stora biskopsgården som utgör Gustavianums stomme.

Gustavianum är ett av Uppsalas äldsta hus eftersom det är en av få byggnader som klarade den stora stadsbranden 1702.

Gustavianums långa historia och många ombyggnader speglar Uppsala Universitets förändring från 1620-talet fram till idag. Byggnaden har alltsedan den uppfördes brukats av universitetet, och mellan åren 1778 till 1887 som dess huvudbyggnad. Föreläsningssalen Auditorium Majus har funnits intakt sedan nybyggnadstiden och är därför ett betydelsefullt rum.

Gustavianums exteriör präglas av tre ombyggnader på 1660-, 1680- och 1740-talen som alla gjorde byggnaden mer klassiserande. De klassiska arkitekturelementen passar väl ihop med universitetet som byggherre eftersom de representerar högre bildning och de ädla konsterna.
Ombyggnaden när övervåningen höjdes 1687 är nära knutet till Universitetsbibliotekets historia. Det var då de stora salarna på övervåningen tillkom och de är betydelsefulla som vittne om att universitetsbiblioteket funnits där. Vid ombyggnaden 1744-1757 gjordes Gustavianum mer monumental som en värdigare ram kring det lärda arbetet. För att genomföra detta anlitades slottsarkitekt Carl Hårleman som var den tidens mest framstående arkitekt. Bevarat från denna tid är till exempel fasadens portomfattningar och lisener tillsammans med interiörenstrapphus, utställningssalarnas fönsteröverstycken samt snickerier.

Den anatomiska teatern är ett minnesmärke över professor Olof Rudbeck d.ä., som under sitt liv var starkt involverad i byggnaden. Den anatomiska teatern är en symbol för den storstilade satsning på universitetet som Rudbeck genomdrev tillsammans med Magnus
Gabriel de la Gardie.

Den anatomiska teatern utgör ett unikt rum tack vare funktionen, utformningen och de ursprungliga byggnadsdelarna. Detta är Sveriges äldsta anatomiska teater, vilket höjer dess värde. Den är även kulturhistoriskt värdefull i ett internationellt perspektiv tillsammans med de tre andra europeiska anatomiska teatrar som finns bevarade från 1500- och 1600-talet.

Den anatomiska teatern är välbevarad och har därmed mycket höga kulturhistoriska värden. Ytskikten från och med det övre bjälklaget är från 1600-talet. Här finns bland annat marmoreringsmålning och grisaillemålning samt en flerfärgad takrosett. Rummets nedre delar är en rekonstruktion av hög kvalitet.

Idag präglas Gustavianums interiör av den restaurering och ombyggnad som genomfördes 1996-1997 efter ritningar av arkitekt Ove Hidemark. Avsikten med restaureringen var att återskapa rumsformerna från Hårlemans ombyggnad vid 1700-talets mitt och att samtidigt uppfylla kraven på tillgänglighet och moderna installationer. Ombyggnaden genomfördes med hög kvalité vad det gäller stomme, ytskikt och nya detaljer.

Vid en tillbakablick står det klart att Gustavianums långa historia och många ombyggnader tydligt speglar Uppsala universitetets förändring genom tiderna.

Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, RAÄ-2020-250, 2020-06-22.