Stäng fönster SALA RÅDHUSET 20 - husnr 1, RÅDHUSET, SALA
Byggnad - Värdering
| RÅDHUSET, SALA (akt.) | |
| 1/18/10 |
| Motivering |
|---|
|
Dokumentvärde Byggnadshistoriskt värde Sala bergsstad grundades 1624 och sannolikt byggdes ganska omgående ett rådhus till gagn för skötseln av stadens angelägenheter. Det första rådhuset låg på ungefär samma plats som det nuvarande och bedömdes vid 1700-talets början som bofälligt. År 1726 byggdes ett nytt rådhus mitt på stora torget. Dess saga var dock all redan efter ett decennium, då en omfattande stadsbrand ödelade större delen av staden i augusti 1736. Efter att ha varit hänvisad till tillfälliga lösningar sedan stadsbranden färdigställdes grundläggningen av Sala stads nya rådhus 1778. Helt färdig var byggnaden 1783, då en högtidlig invigning skedde på Gustav Adolfs dag den 6 december. Arkitekturhistoriskt värde Det är inte helt klarlagt vem som är att anse som upphovsman till den nuvarande rådhusbyggnaden i Sala. År 1773 lämnade konstmästaren (vid silvergruvan) Daniel Steinholtz ett ritningsförslag som vann styresmännens gillande. Det bestämdes att förslaget skulle skickas till överintendentsämbetet i Stockholm för konfirmation. Inte förrän i april 1777 återkom ritningen vederbörligen approberad av konungen. Ritningen hade då granskats av överintendenten, Carl Fredrik Adelcrantz och kontrasignerats av arkitekten O.S. Tempelman. Möjligen har någon av dessa herrar gjort förändringar och därmed också avlägsnat namnet Daniel Steinholtz. Samhällshistoriskt värde Stadens rådhus hade flera viktiga funktioner som huvudsakligen hade med rättsväsendet att göra. På nedre våningen fanns bland annat polisens lokaler och på den finare övervåningen salar för bergsrätten, rådhusrätten och kämnärsrätten. Längre fram i tiden hade här borgmästaren sitt kansli och drätselkammaren sina lokaler. I dag finns här stadens planerings- och utvecklingsavdelning på nedre botten. På övre våningen används de vackra salarna som samlingslokaler för allehanda möten. Socialhistoriskt värde Det socialhistoriska värdet är sammankopplat med det samhällshistoriska. Den röda tråden här är att byggnaden fortfarande används i samhällets tjänst. Upplevelsevärde Arkitektoniskt värde Rådhuset byggdes med 1700-talets herrgårdsbyggnad som förlaga. Linjerna är strama och byggnaden är välproportionerad. Exteriören har förändrats genom den takryttare som tillkom genom arkitekten Erik Hahrs försorg 1927. Bergsrättens tidigare sammanträdessal har behållit mycket av sin smakfulla gustavianska stil och kvar finns också de höga, helfranska pardörrarna. Symbolvärde Byggnaden utgör en symbol för stadens centrum dels genom sitt yttre dels genom placeringen vid stora torget. Dessutom symboliserar den stadens styrelse i både nu- och dåtid. Byggnaden är q-märkt och rivningsskyddad i detaljplan. Den blå markeringen är skrafferad på grund av avfärgning med stänkputs på den ursprungliga slätputsen. |
