Stäng fönster LUND CELLON 1 - husnr 1, MARIA MAGDALENA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Maria Magdalena kyrka (akt.) | |
| 4/15/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Maria Magdalena kyrkoanläggning Maria Magdalena är Lunds yngsta kyrka, uppförd 1991–92. Byggnaden har en central placering i stadsdelen Östra torn som byggdes under samma tidsperiod kyrkan. Kyrkan bildar rygg mot Spelmansvägen, som går genom stadsdelen, och vänder sig istället mot Flygelvägen i söder. Trots sin ganska lågmälda framtoning i stadsbilden är den basilikala kyrkobyggnaden med dess säregna rosettfönster en tydlig symbol för stadsdelen och dess församling. Kyrkans tillkomst skedde genom att en målmedveten grupp människor arbetade för att skapa en kyrka som skulle vara öppen och där alla i stadsdelen skulle få möjlighet att känna sig delaktiga. Även arkitekterna arbetade med ”öppenhet och chosefrihet” som ledord när de ritade kyrkan. Dessa kärnbegrepp har gestaltats genom att byggnadens delar och funktioner samlats kring ett ljust kyrktorg som bildar anläggningens nav. Här möts kyrkobesökare med lokalvårdare, förskolebarn, kafébesökare och de många andra som vistas i och använder kyrkans lokaler. Tre stora, blå pardörrar kan öppnas upp mellan kyrktorg och kyrkorum, som på så vis kan expanderas. Denna inbyggda möjlighet till utvidgning, eller förminskning, av det liturgiska rummet började utnyttjas under 1960-talet då man ville kunna anpassa rummet efter antalet deltagare. I Maria Magdalena handlar det även om att upphäva den tydliga skillnaden mellan det profana och heliga, och på så vis knyta samman vardag med helgdag. Kyrkorummet är ljust och luftigt och har en mer vardaglig stämning än i de ofta dunkla och mystiska air som ofta återfinns i 1960- och 70-talens kyrkorum (exempelvis Helgeandskyrkan i Lund eller S:t Petri kyrka i Klippan). Färgställningen är välarbetad och utgör med de varmt ockratonade väggarna, ljust röda pelare och blå dörrar, ett intressant exempel på det tidiga 1990-talets interiöra färgsättningar. Den stora fria ytan längst fram i koret ger en flexibilitet i rummet som tillsammans med den mobila ambon och altarets placering långt från östväggen visar på kyrkans moderna och dynamiska liturgi. Detsamma gäller orgeln som är placerad längst fram i det södra sidoskeppet och gradängernas motsvarande placering i det norra sidoskeppet. Maria Magdalena har en utformning som befinner sig långt från de modernistiska kyrkobyggnader som uppfördes under 1960- och 70-talen. Trots att byggnadskomplexet utförts med moderna material med moderna ytor är de arkitekturhistoriska referenserna många och de traditionella förebilderna tydliga. En av de mest intressanta är att byggnaden utformats som en basilika utan torn. Innan kristendomen blev statsreligion i romarriket 313 firade Kristna gudstjänst i församlingsmedlemmarnas hem eller i särskilda hemliga lokaler. När det blev lagligt att uppföra kristna kyrkobyggnader valde man att använda just den basilikala planformen som då var en profan byggnadstyp. Att Maria Magdalena fick just denna form blir på sätt och vis symboliskt för de många medlemmar i den östra stadsförsamlingen som efter många år utan kyrka år 1992 fick sin egen helgedom. |
