Stäng fönster LUND VÄSTRA ODARSLÖV 8:1 - husnr 1, ODARSLÖVS KYRKA
Byggnad - Värdering
| oDARSLÖVS KYRKA (akt.), Odarslövs kyrka (akt.) | |
| 9/16/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Odarslövs kyrkoanläggning Kyrkobyggnaden i Odarslöv är en av många skånska medeltida kyrkor som under århundradena omgestaltats i takt med att demografiska utvecklingar skapat nya behov samtidigt som liturgiska och arkitektoniska ideal förändrats. Av den ursprungliga kyrkan återstår idag endast murverk i framför allt långhuset. Dessa delar är därför av byggnadsarkeologiskt intresse och har ett högt bevarandevärde. Den kyrkobyggnad vi idag ser i Odarslöv är ett typiskt exempel på en stilrestaurering signerad Carl George Brunius. Brunius var, bland mycket annat, professor i grekiska, prästvigd, ledamot i Lunds domkyrkoråd och sedermera arkitekt vid domkyrkan i Lund. Han var därtill en av landets främsta förespråkare för ett återupptagande av medeltida arkitekturstilar, och hans inflytande över det skånska kyrkobeståndets gestaltning är än idag mycket påtagligt. I Odarslöv, som var en av Brunius sista restaureringar, exemplifieras den enligt honom ideala medeltidskyrkan, nämligen en långhuskyrka med väl tilltagna korsarmar och en påtagligt symmetrisk disposition. Kyrkobyggnadens volymer bär tydligt romanska drag. Samtidigt räds inte Brunius att blanda arkitektoniska stilar, utan använder istället närmast genomgående gotiska stilideal till mer dekorativa byggnadsdelar som fönsterpartier, gavelrösten och valvribbor med knippepelare. Trots den omfattande skadehistorien är byggnaden såväl exteriört som interiört ännu mycket välbevarad och lik den kyrka Brunius lämnade efter sig på 1860-talet. Fönstren, som härrör från Brunius restaurering, samt de väl anpassade portarna som tillkom knappt hundra år senare har betydelse för kyrkobyggnadens arkitektoniska uttryck. Det trapetskorrugerade plåttaket är givetvis ett stilfrämmande element, men lösningen är som tidigare nämnts endast tillfällig. En taktäckning i mer tidstypiskt material och utförande kommer göra gott för helhetsintrycket. I det tidigare kyrkorummet är frånvaron av inventarier, framförallt bänkkvarteren, påtaglig. Av denna anledning är det av extra vikt att bevara den fasta inredning som ännu finns kvar. Orgelläktaren och predikstolen kan knappast sägas vara unika ur ett arkitektoniskt eller konstnärligt perspektiv, men för förståelsen av kyrkorummets tidigare disposition har de en avgörande roll. Spelet mellan vitkalkade fasader och rött formtegel är genomgående i exteriör och interiör, vilket skapar en harmoniserad helhetsmiljö och interiört framhäver valvtravéernas konstruktion. De igenmurade fönsteröppningarna på tornvinden visar på det tidigare tornets gestaltning. Vapensköldarna ovan västportalen samt inskriptionen på kyrkklockan förmedlar kyrkans historia som patronatskyrka och kopplingen till släkten Gyllenkrok på Svenstorps gods. Dessutom påminner de besökaren om de historiskt starka banden mellan adel och kyrka. Odarslövs kyrkobyggnad är en av relativt få avlysta kyrkor i landet. Byggnaden förmedlar därmed ett kulturhistoriskt skeende i vår absoluta närtid, där problematiken med övertaliga kyrkor och dess anpassning för framtida användning är högaktuella frågor. Odarslövs kyrkogård har en tydlig karaktär av äldre lantkyrkogård med gårds- och släktgravar, där flera av gravstenarna är kulturhistoriskt intressanta då de fungerar som länk till bygdens historia. Detsamma gäller givetvis för de äldre gravstenar från återlämnade gravplatser som redan har klassats som kulturhistoriskt värdefulla och därför bevarats. Kyrkogårdens senaste utvidgning från 1911 går tydligt att avläsa då den nytillkomna delen har annan karaktär gällande markbeläggning, gravindelning och vegetation. |
