Stäng fönster STOCKHOLM INDUKTORN 24 - husnr 2
Byggnad - Värdering
9/18/09 |
Motivering |
---|
Grönt = Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Egendomen Ulvsunda inköptes 1904 av Stockholms stad för att bereda plats för industrier. Även om enstaka fabriker uppfördes före 1930-talet så var det framförallt efter andra världskriget som bebyggelsen tillkom. Vid sidan av Västberga är Ulvsunda Industriområde år 2009 Stockholms största verksamhetsområde nära innerstaden, med verkstäder, kontor, lager, grossistfirmor, stormarknader med mera. Stadsbilden är sammanhållen, arkitekturen ofta välformad. De sammantagna kulturhistoriska värdena är stora. Anläggningen i Induktorn 24 tillkom med start 1939, och med successiva utbyggnader under perioden fram till 1960. För ritningarna stod Erik och Lars-Erik Lallerstedt. Här var Flygtekniska försöksanstaltens forskningssektion verksam. FFA var en statlig myndighet under Försvarsdepartementet med uppdrag att bedriva forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet inom det flygtekniska området. Husen inrymde kontor, laboratorier, verkstäder, maskinhallar, flygplanshall, vindtunnlar, bergrumsanläggning m.m. För FFA:s hypersoniska forskningssektion tillkom på 1960-talet ytterligare byggnader i grannfastigheten Gjutmästaren 8. Anläggningens bakgrund och den verksamhet som försiggick bidrar till mycket stora flyghistoriska, forskningshistoriska och teknikhistoriska värden, vilka förstärks genom det funktionella sambandet med grannfastigheten. Här bildas en sammanhållen miljö som pedagogiskt berättar Sveriges strävan efter att upprätthålla en inhemsk högteknologisk försvarsindustri under efterkrigstiden. Byggnaderna har stora industri- och arkitekturhistoriska värden. De utgör representativa, välgestaltade och i huvudsak välbevarade exempel på tidens bebyggelse för kontors-, verkstads och forskningsändamål. Framförallt de delar som ligger nära gatan har en medvetet gestaltad arkitektur med välformade detaljer. Man kan även notera de delar som tydligast berättar om den tidigare verksamheten, såsom det egenartade s.k. spinntornet (saknar byggnadsnummer) på gården eller vindtunneln i betong och koppar vid hus 3. I samband med att anläggningen fick ändrad användning skedde mindre tillbyggnader. Åtskilliga dörrar och fönster är förändrade. Dessa ändringar överenstämmer inte med ursprunglig gestaltning. |