Stäng fönster ARBOGA MEDÅKERS KYRKA 1:1 - husnr 1, MEDÅKERS KYRKA
Byggnad - Värdering
| MEDÅKERS KYRKA (akt.) | |
| 8/28/06 |
| Motivering |
|---|
|
Medåkers kyrka har såväl till långhusets som till tornets murar bevarat sitt medeltida yttre omfång. Ett bevarat uttryck från äldsta tid är de kraftiga, ojämnt utbuktande murarna. Den spånklädda, spetsiga tornspiran restes sannolikt på 1600-talet. Vidare präglas exteriören starkt av en förnyelse 1887-89; sedan dess är långhustaket plåttäckt och fönsteröppningarna spetsbågiga med gjutjärnsfönster som delvis har färgade rutor. Södra och östra sidans tregruppsfönster är skolexempel på det sena 1800-talets stilrestaureringar. Även ytterdörrarna med pärlspåntpanel tillkom då. Mindre väsentliga förändringar är 1990 års byte från järnplåt till kopparplåt och friläggandet av gråstenssockeln 1997. Invändigt avspeglas byggnadens medeltida ursprung i valvkonstruktionen, samt altarskåpet längst fram i norra sidoskeppet. Kalkmålningar finns bevarade fragmentariskt i koret, norra sidoskeppet och på kyrkvindens östra gavel. Märkbara 1600-talsavtryck är predikstolen med sina rika sniderier och bänkfasaderna närmast koret, vilka rekonstruerats utifrån bevarade delar av kyrkans första kända bänkinredning. Även 1653 års murade altare finns kvar, om än dolt under den nuvarande altaruppsatsen som tillkom 1764. Från 1887-89 års omgestaltning i nygotikens tecken är orgelfasaden och järnfönstren med sina färgade rutor. I samma stil går korets båda glasmålningar, insatta 1902. Även 1947 års omgestaltning är i hög grad märkbar. Då tillkom nuvarande sluten altarring och bänkinredningen. Altaruppsatsens ursprungliga 1700-talsmarmorering i blå ton rekonstruerades och den fick gå igen vid målningen av övriga inredningssnickerier. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • De medeltida murverken är omistliga, liksom bevarade kalkmålningar i koret, norra sidoskeppet och på kyrkvinden. • Omistlig är även tornets spånklädda 1600-talsspira, som en av få återstående. • I de främre slutna bänkkvarteren ingår luckor från 1682, vilka tillsammans med predikstolen (1627) ger en bild av 1600-talets rika snickerier. • Fönstren är ett särpräglat uttryck för det sena 1800-talets stilrestaureringar. • Altaruppsatsen är ett välbevarat 1700-talsarbete, vars marmorering fått bilda utgångspunkt för övrig färgsättning i kyrkorummet. • Inredningssnickeriernas målning, från 1947, är utförd med god historisk trovärdighet och hantverksskicklighet. Framtida underhåll bör därför begränsas till rengöring/retuschering. • Gravvårdar av större kulturhistoriskt värde har klassats i en dokumentation 2000 |
