Stäng fönster NÄSSJÖ BRINGETOFTA 7:9 - husnr 9001, BRINGETOFTA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Bringetofta kyrka (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Bringetofta kyrka är ursprungligen en tidigmedeltida kyrka med långhus, kor och absid. Dessa ursprungliga delar av byggnadskroppen är tydligt skönjbara såväl ut- som invändigt. Upplevelsen av den medeltida byggnadskroppen blir än mer påtaglig genom de romanska muralmålningarna och det stora krucifixet från 1300-talet. Dessa muralmålningar är en väsentlig komponent för byggnadens stora kulturhistoriska värde. Som alltid omfattar ett medeltida byggnadsverk också i allmänhet stora byggnadshistoriska värden. De tidigmedeltida muralmålningarna kompletterades under 1600-talet med ytterligare målningar och en predikstol tillkom 1659. En klockstapel uppfördes under tidigt 1700-tal. Genom 1750-talets radikala omdaning av kyrkobyggnaden och kyrkorummet, med den tillbyggda ”nykyrkan”, skapades en ny orientering i nord-sydlig riktning. Som en följd av detta tillkom den påkostade altaruppsatsen av Johan Ullberg och läktaren med orgeln. Kyrkorummet har härigenom högkvalitativ inredning även från 1700-talets andra hälft. När kyrkobyggnadens framtid diskuterades i början av 1900-talet framhölls byggnadens stora kulturhistoriska värden, trots att muralmålningarna då inte var kända. Restaureringen 1923 tog härigenom stor hänsyn till dessa värden och vården av byggnaden sedan dess har i allt väsentligt inte inneburit förändringar, frånsett justeringar av färgsättningen. En åtgärd med stor antikvarisk ambition var den nyligen genomförda restaureringen av Lars Wahlbergs orgel från omkring 1775. Arbetena innebar ett återställande både musikaliskt och utseendemässigt. Kyrkomiljön omfattar kyrkobyggnaden och klockstapeln, men även flera andra byggnader av olika ålder, vilka har koppling till kyrkan, samt järnåldersgravfält. Sammantaget ger dessa lämningar en illustration av lång kontinuitet, vilket är av betydelse för miljöns kulturhistoriska värde. Att tänka på vid förvaltningen av kyrkan och klockstapeln • Kyrkans sammansatta byggnadskropp speglar två huvudsakliga byggnadsperioder. Under tidig medeltid uppfördes långhus, kor och absid och under 1700-talets andra hälft skapades ett nytt kyrkorum i nord-sydlig riktning. Denna händelseutveckling avspeglar sig tydligt i både exteriören och interiören. Kyrkobyggnaden som helhet och med sina tydligt urskiljbara delar besitter därför höga byggnadshistoriska värden. • Kyrkorummet, med dess spår från framför allt tidig medeltid och 1700-talets andra hälft har tydliga estetiska kvaliteter. Inredning, som i första hand bidrar till detta, är muralmålningar, krucifix, predikstol, altaruppsats och orgel. Mindre iögonfallande inredning är exempelvis bänkinredningen, som är av hög kvalitet. Den är av två olika typer, vilka korresponderar med åldern på den del av kyrkorummet som den står i. Även det såpskurade brädgolvet bidrar till kyrkorummets patina och autenticitet. • Det medeltida murverket vittnar om kyrkans byggnadstekniska historia. Det är därför värdefullt som byggnads- och teknikhistorisk primärkälla. Någon dokumentation av murverket har inte gjorts vilket är angeläget om tillfälle ges. • Klockstapeln är av hög ålder och en självklar del av kyrkomiljön. |
