Stäng fönster KUNGSÖR KUNGSÖR 5:156 - husnr 2, KUNG KARLS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Kung karls kyrka (akt.), KUNG KARLS KYRKA (akt.) | |
| 5/18/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kung Karls kyrka minner om Kungsörs kungsgård, ur vilken dagens tätort vuxit fram. Bygget drevs direkt av kung Karl XI och var därför prestigefyllt med flera av samtidens mest framstående byggmästare och hantverkare engagerade. Överst i organisationen stod arkitekt Nicodemus Tessin den yngre. Kyrkobyggnaden blev en exponent för den då rådande svenska barockstilen. Förebilderna var hämtade från många håll, men Trefaldighetskyrkan i Karlskrona har tjänat som närmaste jämförelseobjekt. I början av 1700-talet murades tre gravkammare under kyrkan, 1880 avdelades västra korsarmen till förhall och runt sekelskiftet 1900 skedde den första värmeinstallationen. 1920-21 blev kyrkorummets golv omlagt/reparerat och elektrisk belysning infördes. Kyrkan besatt en mycket hög grad av ursprunglighet fram till arkitekt Carl Hampus Bergmans ombyggnad 1957-58. Viktiga drag som då gick förlorade var sakristian bakom koret och korsarmarnas bänkinredning. Den välvda nedgången till gravkammaren under kyrkan revs. Några år senare utbyttes också orgeln, vars fasad anknutit till kyrkans barockarkitektur. Till detta skall läggas att vid de yttre arbetena 1957-58 bortbilades hela den befintliga fasadputsen, med färgskikt från 1695 och förmodligen alla senare genomförda renoveringar. Nyputsning gjordes med KC-bruk och avfärgningen i en visserligen historiskt förankrad nyans, men glimmerkornen i det modernt sammansatta bruket gör att autenticiteten brister. Den panelklädda ytterdörren ersattes med ett ingångsparti av stål och glas. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kung Karls kyrka är ett framträdande exempel på svensk barockarkitektur, byggd samtidigt med Stockholms slott under ledning av samme arkitekt. • Till sina huvuddrag är kyrkan välbevarad, trots en delvis hårdhänt förnyelse 1957-58. • Bland särpräglade, ursprungliga exteriördetaljer skall nämnas sandstenssockeln, järnfönstren, fasaddekorationerna och lanterninen med sina avancerade koppararbeten. • Kyrkorummets mest värdefulla delar är mittgångens kalkstensgolv, altaruppsatsen, predikstolen, läktarbarriären och bänkkvarterens återstående 1600-talssnickerier. • Kyrkorummets belysningsarmaturer från 1957-58, läktartrapporna av gjutjärn och ingångspartiet av smidesjärn och glas är senare gjorda tillägg som anknyter väl till byggnadens karaktär och är av god hantverksmässig kvalitet. |
