Stäng fönster UPPSALA VIKSTA 12:2 - husnr 2, VIKSTA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Viksta kyrka (akt.) | |
| 10/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan är belägen i anslutning till Viksta by som är en välbevarad kyrkby med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Viksta kyrka är mycket välbevarad i sitt senmedeltida skick. Interiören präglas i hög grad av de senmedeltida valven och kalkmålningarna från 1503. Inredningen i övrigt härstammar till stor del från 1700- och 1800-talet. Sitt nuvarande utseende fick kyrkorummet genom den restaurering som genomfördes enligt arkitekten och antikvarien Erik Lundbergs förslag. Restaureringen förenar på ett lyckat sätt medeltidens interiör med senare tiders tillägg i klassicistisk stil. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna * Viksta kyrka är belägen i en traditionell kyrkby. Miljön som helhet är välbevarad och i stort sett opåverkad av senare tiders samhällsförändringar vilket ger den ett högt kulturhistoriskt värde. * Kyrkogården har som helhet betraktat en välbevarad och kulturhistoriskt värdefull karaktär med två medeltida stigluckor, en timrad bod från 1700-talet och ett stort antal grusgravar från 1900-talets början. * Klockstapeln från 1745 är välbevarad i ursprungligt skick och har ett stort kulturhistoriskt värde som exempel på sin tids träbyggande. Den har dessutom ett stort miljöskapande värde. * Kyrkan som helhet är mycket välbevarad i sitt senmedeltida skick vilket gör den till ett mycket karakteristiskt och kulturhistoriskt värdefullt exempel på kyrkobyggandet i Uppland under senmedeltiden. * Restaureringen 1932-33 återställde de medeltida målningarna och korfönstren. Restaureringen är arkitekturhistoriskt intressant som ett exempel på den framstående kyrkorestaureraren Erik Lundbergs tidiga verk och också som ett lyckat exempel på hur ett medeltida kyrkorum kan förenas med senare tiders tillägg. * Kyrkan har ett flertal välbevarade medeltida inventarier av stort kulturhistoriskt värde. De utgör exempel på den inhemska bildhuggarkonsten under medeltiden. * Kalkmålningarna som pryder väggar och valv är tillkomna 1503 och utgör ett välbevarat exempel på senmedeltidens inhemska målarkonst av oskattbart kulturhistoriskt värde. * Läktare och läktarbänkar, orgelfasad, altarring och altare är välbevarade exempel på den svenska nyklassicismens inredningskonst och som sådan av stort kulturhistoriskt värde. * Predikstolen från 1765 av Magnus Granlund, med framtaget orginalfärgskikt, är ett välbevarat exempel på tidens kyrkliga inredningskonst i senbarock och av stort konsthistoriskt värde. |
