Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄSTERÅS SKERIKESBY 4:10 - husnr 2, SKERIKE KYRKA

 Byggnad - Värdering

Skerike kyrka (akt.), SKERIKE KYRKA (akt.)
6/30/05
Motivering
Till det yttre avspeglas Skerike kyrkas medeltida ursprung i det relativt korta långhuset med rakslutet kor och brant sluttande sadeltak. Bevarade är också södra sidans flersprångiga portal och östra gavelns tegelblindering. Fönsteröppningarna utvidgades till nuvarande form 1752-53 och från denna tid är även ramarna av smidesjärn, fast rutorna har blivit utbytta två gånger sedan dess. Sakristian utvidgades till nuvarande storlek år 1755. Tornet blev i sin helhet nybyggt 1870-71, med kopparklädd spira och fönster av svartmålat gjutjärn insattes. Långhusets tak var spåntäckt fram till 1904, då nuvarande falsad plåt blev lagd.

I kyrkans interiör är den medeltida byggnadshistorien mer påtaglig, genom de två valven, triumfbågens bevarade kalkmålningar och stora, snidade krucifix. Södra sidans numera igensatta fönsteröppningar, spetsbågiga, har markerats i murverket. I sakristian står ett altarskåp från 1400-talets senare hälft. Rester av en medeltida predikstol ingår i den nuvarande från 1651. Från 1600-talet är också orgelfasaden, som från början hörde hemma i Tortuna kyrka.

Vid förnyelse på 1750-talet fick fönstren sin nuvarande storlek och galler av smidesjärn. Altaret i rokokostil tillkom, liksom dragjärnen tvärs över kyrkorummet. Altarprydnaden runt korfönstret tillverkades av Jonas Holmin 1792. År 1904 kom dagens öppna bänkrader på plats. Kyrkorummets kalkstensgolv, färgsättningen och fönstrens rutor av nyantikglas är från en renovering 1963, ledd av Per Bohlin.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Kyrkorummets medeltida valv och väggar, med tillhörande kalkmålningar, är omistliga.
• Orgelfasaden från 1600-talet är möjligen stiftets äldsta.
• Långhusets fönster har kvar ramar av smidesjärn från senast gjorda utvidgning 1753.