Stäng fönster HOFORS PRÄSTBORDET 2:1 - husnr 1, TORSÅKERS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Torsåkers kyrka (akt.) | |
| 5/16/06 |
| Motivering |
|---|
|
Torsåkers kyrka uppfördes på endast små kvarvarande rester av de medeltida murarna. Detta medförde att man kunde genomföra en konsekvent plan och ett enhetligt utseende, vilket i allt väsentligt bevarats till idag. De rena fasaderna med höga fönster och det stora valmade taket talar om 1700-talets smak men byggnaden gör sig ändå inte fri från de medeltida landsortskyrkornas tyngd och kraftfullhet. Kyrkorummet karaktäriseras av sin storlek, de kraftiga pelarna, valven och den väl tilltagna bänkinredningen. Den frodiga men dämpade altaruppsatsen och predikstolen bildar effektfulla motpoler till läktarorgelns knappt 200 år yngre och lätta fasad. I sin helhet är kyrkorummet ett brokigt sammansatt rum med delar från olika tider, alla med stora individuella värden. Kyrkogården har vuxit med tiden och uppvisar på så vis även olika karaktärer. Täta kvarter nära kyrkan och öppnare längre bort ger en varierad upplevelse på samma sätt som de stora herrskapsgravarna i kontrast mot det enkla folkets. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna • Altartavlan, predikstolen och epitafiet är alla samtida, väl utförda och goda representanter för den då rådande stilen på den norrländska landsbygden, och har dessutom direkt koppling till den föregående kyrkan. Detta ger dem alla betydande konstnärliga samt arkitektur- och byggnadshistoriska värden. • Gravhällarna i koret upplyser om den högreståndsklass som varit knuten till bergslaget i Toråker och är därför av stort samhälls-, men även personhistoriskt värde. • 1949 års slutna bänkinredning med bänkar längs murarna och i koret utgår från den ursprungliga och utgör en central del av kyrkorummet, med stora pedagogiska värden och upplevelsevärden. • Hjulet för vinschning av material till tornet finns fortfarande kvar vilket är av teknikhistoriskt och pedagogiskt värde. • Kyrkans odekorerade och sparsmakade exteriör visar på 1700-talets smak men bär också drag av de medeltida landsortskyrkornas kraftfullhet, vilket är av arkitektoniskt och arkitekturhistoriskt värde. • Kyrkogårdens olika karaktärsdrag i de äldre respektive yngre kvarteren visar på kontinuitet och har viktiga pedagogiska värden i förståelsen av dess utveckling. • De stora gravarna på kyrkogården, framför allt Petregraven, är liksom gravhällarna i koret av stor samhälls- och personhistorisk betydelse, bland annat för kopplingen till Torsåkers bergslag. • Grindarna till kyrkogården i norr har samma upphovsman som grindarna vid Gävle slott och är av stort konstnärligt värde. |
