Stäng fönster MORA HÄRADSARVET 196:3 - husnr 1, SOLLERÖ KYRKA
Byggnad - Värdering
| Sollerö kyrka (akt.), SOLLERÖNS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA) (akt.) | |
| 12/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
Öns första kapell uppfördes under tidigt 1500-tal. S:t Laurentiuskapellet, som låg vid Bengtsarvsåkern omkring 500 meter nordväst om nuvarande kyrka, brukades fram till 1780-talet. Platsen är numera utmärkt med en minnessten, ett timrat kors och ett stenaltare. En del inredningar och inventarier, bland andra predikstolen, medeltida figurer och kapellets klockor återfinns i nya kyrkan. Fram till 1775, då Sollerön tilläts att bilda egen församling, var bygden underställd moderkyrkan i Mora. Två år senare invigdes öns kyrkogård, mitt på ön i Häradsarvets by, och 1779 påbörjades det stora kyrkobygget i anslutning till denna. Som arkitekt anlitades Olof Tempelman. Kyrkobyggnaden slutfördes 1785, med vissa avvikelser från ritningarna. Kyrkan som har väldiga dimensioner tillhör den stora gruppen av nyklassicistiska kyrkor och är gustaviansk till stilen. Av den ursprungliga inredningen, som också ritades av Tempelman, är altar-uppsatsen och predikstolen bevarade. Ursprungligen var samtliga tak täckta med spån, även tornets. Under 1800-talets första hälft ersattes spånet på tornet med kopparplåt och under andra hälften av seklet täcktes långhuset med skiffer. Kyrkans interiör präglas av den stora upprustningen som genomfördes 1910 enligt Ragnar Östbergs förslag. Bland annat förhöjdes kyrkorummets och sakristians golv medan betydande delar av inredningen förnyades. Då tillkom bl.a. ny läktare med inredd underdel, ny orgel, vindfång i norr och söder och ny bänkinredning. Även färgsättningen förnyades men på 1990-talet återställdes dock valvens och väggarnas ursprungliga färgsättning. Utvändigt har kyrkans färgsättning under årtiondena skiftat ett flertal gånger. Kulörerna har växlat från den troligen ursprungliga rosa-vita till vitt. På 1930-talet inreddes kyrkans stora sakristia till kapell, där äldre inredningar och inventarier från S:t Laurentiuskapellet sammanfördes med en ny inredning i äldre stil. Ön utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Kyrkans karakteristiska och välbevarade exteriör, som representativt exempel på större nyklassicistiska kyrkor • Vid framtida åtgärder bör stor hänsyn tas till bevarandet eller återställandet av kyrkans ursprungliga utvändiga färgsättning • 1910-talets renovering, som nationalromantisk exempel på restaurering • Predikstolen och altaruppsatsen från 1780-talet av Tempelman, som representativa exempel på periodens kyrkoinredningar och arkitektens produktion • Tornurverket som är ett av de äldsta i Dalarna, tillverkat 1794 i Östnor. Nuvarande urtavlor är från 1818 • Stigluckan i väster är ett ovanligt 1700-talsexempel på stigluckor och en av de få bevarade portalerna av denna typ i landskapet (norra och södra stigluckorna till-fördes 1910) |
