Stäng fönster MÖRBYLÅNGA SANDBY 1:16 - husnr 1, SANDBY KYRKA
Byggnad - Värdering
| sandby kyrka (akt.), Sandby kyrka (akt.) | |
| 7/1/10 |
| Motivering |
|---|
|
ÖVERGRIPANDE KULTURHISTORISK BEDÖMNING FÖR KYRKOMILJÖ OCH KYRKA Allmän bakgrund De öländska kyrkorna har en betydligt högre andel ombyggda medeltidskyrkor än fastlandet. Dessa medeltida sockenkyrkor var i huvudsak uppförda på 1100-talet som enkla absidkyrkor, men byggdes ofta om under 1200-talet. Man ansåg länge att dessa kyrkor vid sidan om den religiösa funktionen varit försvarsanläggningar. Idag har man uppfattningen att kyrkorna under tidig medeltid haft flera olika funktioner t ex spannmålsmagasin och härbärge. Eftersom kyrkorna ofta var den enda större stenbyggnaden i en socken och dessutom var en offentlig byggnad användes de säkert också som tillflyktsort för lokalbefolkningen i orostider. Krigen, som vid flera tillfällen drabbade ölänningarna och deras kyrkor hårt ända fram till 1700-talet, gjorde att underhållet blev eftersatt. De ekonomiska resurser som fanns fick i första hand användas för att återanskaffa nödvändiga inventarier. Vid 1700-talets mitt var kyrkobeståndet i princip oförändrat sedan medeltiden och utgjordes av en brokig samling kyrkor. Att anpassa dessa trånga och dåligt underhållna byggnader för de växande församlingarnas behov var en svår uppgift. Kyrkorna på Öland har formats av öns relativa fattigdom och isolering, vilket sannolikt har bidragit till att ge lokala självständiga och uppfinningsrika byggmästare utrymme att återanvända och ta tillvara så mycket som möjligt av de äldre kyrkorna. Denna sparsamhet har lett till att proportionsförhållandena vanligen är långt ifrån den klassiska harmoni som förordades av Överintendentsämbetet från 1700-talets mitt och ca 100 år framåt i tiden. Tornen är ofta kraftiga i förhållande till långhuset, lanterninerna något överdimensionerade, fönstren på tornen gärna små, få och oregelbundet placerade. Närmast de nyklassicistiska idealen kommer de kyrkor på ön som nybyggdes på 1820-talet och framåt. Från början till mitten av 1800-talet ledde de stabilare politiska och ekonomiska förhållandena tillsammans med en stadigt växande folkmängd till ökad kyrkobyggnadsverksamhet på Öland, liksom i landet i övrigt. På Öland kom dock om- och tillbyggnader att vara vanligare än nybyggnader. Genom en kunglig förordning 1759 hade byggandet av klockstaplar av trä förbjudits på det träfattiga Öland. De medeltida tornen påbyggdes därför med lanterniner i klassicistisk stil för att härbärgera kyrkklockorna. Ett fåtal medeltida kyrkor revs dock och ersattes av nya kyrkor i nyklassicistisk stil. Kyrkomiljön och kyrkan med fast inredning och inventarier Sandby kyrka ligger i byn Norra Sandby på S-Ö delen av Öland. Kyrkan är belägen i ett öppet jordbrukslandskap öster om östra landborgen. Vanligen ligger både byar och kyrkor på östra Öland utmed den östra landborgen. I detta fall skiljer Sandby socken ut sig genom att byarna och kyrkan istället ligger mellan landborgen och kusten. Kyrkan ligger norr om den gamla bykärnan i Norra Sandby. Alldeles S-V om kyrkogården ligger Sandby prästgård med bostadshus från 1872. Till gården hör även enskiftesverkslada daterad till 1700-talets andra hälft. I Sandbäck norr om Norra Sandby ligger det tidigare komministerbostället. Den första kända kyrkan i Sandby socken var den stenkyrka som byggdes under 1100-talets förra hälft. Den hade rakslutet kor och var sannolikt tornlös. Efter 1170 fick kyrkan två skepp med valv som bars upp av fyrkantiga pelare. Ett östtorn byggdes ovanpå koret och en profan våning tillkom över kyrkorummet. År 1250 byggdes ett kraftigt västtorn som var lika brett som långhuset. Det hade ett toppigt kryssvalv i bottenvåningen. Före 1634 byggdes västtornet om, eventuellt på grund av ett ras. Muren mot öster ersattes med en trävägg som ställdes ovanpå valvet och tornets övre del blev därmed smalare. År 1634 avbildades Sandby kyrka liksom de flesta andra öländska kyrkor av J H Rhezelius. Han reste på uppdrag av Kammarkollegiet runt i östra Småland och på Öland med uppdraget att avbilda kyrkor och andra sevärdheter i bygden. Genom århundradena har han fått många efterföljare som antingen på uppdrag eller av eget intresse arbetat med att avbilda Ölands kyrkor. Ungefär 100 år efter Rhezelius reste P Frigelius runt på Öland. Hans teckning av Sandby kyrka finns som bild. Under 1800-talets första hälft blev kyrkan för trång för den växande församlingen. Frågan om att bygga en ny kyrka var uppe till diskussion vid flera tillfällen och man övervägde också att sammanbygga kyrkorna i Sandby och Gårdby. Det genomfördes dock aldrig. Istället revs Sandby medeltida kyrka ner och en ny kyrka byggdes. Inga rester av den medeltida kyrkans murverk ingår därför idag i murarna Sandby. Av Ölands 34 medeltida kyrkor är 11 stycken helt nedrivna och ersatta av nya kyrkobyggnader. Sandby är en av dessa. Den nya kyrkan byggdes omkring den gamla. Det finns bevarade murrester under nuvarande kyrkans golv. Dessa rester undersöktes av Ragnhild Boström i samband med den stora renoveringen 1961. Boström kunde dokumentera den gamla kyrkans planform och delar av dess byggnadshistoria. Under 1800-talets första hälft blev kyrkan för trång för den växande församlingen. Frågan om att bygga en ny kyrka var uppe till diskussion vid flera tillfällen och man övervägde också att sammanbygga kyrkorna i Sandby och Gårdby. Det genomfördes dock aldrig. Istället revs Sandby medeltida kyrka ner och en ny kyrka byggdes. Inga rester av den medeltida kyrkans murverk ingår därför idag i murarna Sandby. Av Ölands 34 medeltida kyrkor är 11 stycken helt nedrivna och ersatta av nya kyrkobyggnader. Sandby är en av dessa. Den nya kyrkan byggdes omkring den gamla. Det finns bevarade murrester under nuvarande kyrkans golv. Dessa rester undersöktes av Ragnhild Boström i samband med den stora renoveringen 1961. Boström kunde dokumentera den gamla kyrkans planform och delar av dess byggnadshistoria. Den nya kyrkan som stod klar år 1860 ritades av arkitekt Johan Fredrik Åbom och byggdes av byggmästare Peter Isberg. Åbom levde mellan åren 1817 och 1900. Han var verksam vid Överintendentämbetet som förste arkitekt och intendent för Kronans hus i landsorten. Han ritade ett stort antal byggnader av varierande slag runt om i landet. Bland hans verk finns offentliga byggnader, kyrkobyggnader och slottsrenoveringar. Flera karaktäriska hus i Stockholm bär hans signatur, däribland Gamla Riksdagshuset på Riddarholmen, Södra Teatern på Mosebacke och Berns salonger. I Kalmar har han ritat Gamla lasarettet och Frimurarhotellet. På Öland har han förutom Sandby även ritad Södra Möckleby kyrka. Byggmästare Isberg var involverad i flera ny- och ombyggnader av öländska kyrkor. Dessa är, förutom Sandby, Segerstad 1839, Gårdby 1841, Södra Möckleby 1850-51, Kastlösa 1855, Persnäs 1857, Alböke 1859-62 och Algutsrum 1864. Sandby kyrka uppfördes under slutfasen av den intensiva nybyggnadsperiod som pågått sedan mitten av 1700-talet på Öland. Efter Sandby byggdes endast ytterligare tre kyrkor fram till 1950. Dessa var Högby (1870-71), Borgholm (1872-79) och Källa nya kyrka (1887-88). Efter mitten av 1800-talet strävade arkitekterna efter att skapa mer varierade planformer än tidigare. Kyrkor som uppförts tidigare under den stora nybyggnadsperioden hade kyrkorum med rakt avslutade kor. Sandby kyrka byggdes med ett flersidigt kor som omsluter altarplatsen. I övrig följde interiören schemat för de så vanliga nyklassicistiska kyrkorummen. Långhuset är luftigt med stor rymd. De stora rundbågiga fönstren släpper in rikligt med ljus. En sluten bänkinredning upptog större delen av långhuset, och i koret fanns korbänkar. Delar av den gamla kyrkans inredning såsom altaruppsatsen och predikstol flyttades över till den nya kyrkan. Åboms ritning över kyrkan visar en stramt klassicistisk altaruppsats, som alltså aldrig utfördes. Några år senare, år 1865, gjorde Åbom ytterligare ett förslag till en betydligt rikare utformad altaruppsats med flankerande golvljusstakar. Det var detta senare förslag som användes när man många år senare bestämde sig för att förse kyrkan med ny altaruppsats. Detta skedde år 1894. Exteriört är Sandby kyrka klassicistisk till sin karaktär, men den är rikare dekorerad än kyrkorna från 1800-talets tidigare del. I Sandby kyrka påminner de dekorativa takfriserna, fönsterspröjsningen och den smala tornspiran som kröner lanterninen om de kyrkor som byggmästaren Isberg under 1850-talet hade uppfört i Kastlösa och Alböke. Sandby kyrka har inte förändrats mycket utvändigt. Vid de utvändiga renoveringarna har endast detaljer som hör ihop med vattenavrinning och uppvärmning ändrats. Uttjänt material på tak och fasad har bytts men mot ungefär samma som tidigare. På långhusets södra takfall finns fortfarande originalpannor kvar. Spiran på lanterninen är täckt med spån, vilket inte längre förkommer på någon annan kyrka på Öland idag. Fönstren har genom alla tider behållit sin rundbågiga indelning. Invändigt är kyrkan mer förändrad. Vid en interiör ommålning som troligen skedde i samband med att den nya altaruppsatsen tillkom 1894 gjordes de takrosetter som fortfarande finns kvar. Vid renoveringen 1932 byggdes vindfånget vid södra dörren i långhuset. Då installerades även varmluftssystem i kyrkan. Senare flyttades den medeltida dopfunten in i kyrkan från kyrkogården, där den hade fungerat som sockel till ett solur. Den gamla altaruppsatsen undgick större ommålningar. Ofta har altaruppsatserna fått ändrad färgsättning enligt tidens smak. Stora förändringar gjordes vid renoveringen 1961. Varmluftssystemet byggdes om och i samband med det utökades källaren med en varmluftskammare och kyrkan golv byttes i sin helhet. Koret och sakristian försågs med golv av röd kalksten medan långhuset fick golv av spontade brädor. En ny öppen bänkinredning tillkom. Utmed långsidorna skapades sidogångar och längsgående fasta bänkar med plats för varmluftskanaler och ventiler. Även de främre bänkskärmarna konstruerades på liknande sett, för att rymma kanaler och ventiler. Korbänkarna avlägsnades helt. Antalet bänkar minskades i den nya bänkinredningen, vilket lämnade mer plats under läktaren. På läktaren togs den sluttande gradängen med bänkar på norra sidan bort och ersattes av ett enklare podium med plats för lösa stolar. Vid den senaste renoveringen 1992 byggdes läktarunderbyggnaden. Ytterligare bänkrader togs bort, så samtliga pelare kom att stå fria. Under läktaren inrymdes andaktsrum, pentry och hwc. Hela interiören inklusive fast inredning målades om i färgerna vitt, grått, blått, ockragult och engelskt rött. Sammanfattningsvis: * Till skillnad från de flesta övriga kyrkorna på södra Ölands östra sida ligger Sandby kyrka öster om landborgen istället för på den. * Platsen har kontinuitet som kyrkplats sedan medeltiden. Rester av den medeltida kyrkan finns under nuvarande kyrkans golv. Inne i kyrkan finns dopfunten som också är från medeltiden * Sandby kyrka och kyrkogård ingår i en välbevarad kyrkomiljö, med prästgård och gamla ekonomibyggnader nära kyrkogården. * Den nuvarande kyrkan byggdes 1860. Den är i huvudsak utformad efter nyklassicistiska stilideal men har detaljer som pekar framåt mot det sena 1800-talets nystilar. Dit hör det polygonala koret, den dekorerade takfrisen, tornets spira och de rundbågigt indelade fönstren. * Kyrkans exteriör är mycket välbevarad. På långhustaket finns ursprungliga tegelpannor delvis kvar. Tornspiran är klädd med spån. * Interiören har bevarat huvuddragen från tillkomsttiden. Dit kan räknas kyrkorummets planform med det flersidiga koret, altaruppsatsen och läktaren med orgelfasaden. Bänkinredning och målningsskikt har tillkommit vid renoveringar under 1900-talet. * Den gamla altaruppsatsen av Jonas Berggren är värdefull för att det är ett av få inventarier som finns bevarade från den äldre kyrkan. Trots att det synliga måleriskiktet till största delen är från konserveringen på 1930-talet är färgsättningen i grått och vitt densamma som den ursprungliga. |
