Stäng fönster ÖDESHÖG ÖDESHÖG 5:14 - husnr 2, ÖDESHÖGS GRAVKAPELL
Byggnad - Värdering
Ödeshögs gravkapell (akt.) | |
10/1/10 |
Motivering |
---|
Gravkapellet Ödeshögs gravkapell invigdes 1927 och var ritat av arkitekt Göran Pauli vid Kungliga Byggnadsstyrelsen, senare stadsarkitekt i Jönköping. En jämförelse med originalritningarna visar att kapellet har en helt bevarad exteriör, möjligen bortsett från källarnedgången. Exteriören är ett exempel på s k tjugotalsklassicism med de rusticerande partierna vid entré och altarfönster och i övrigt släta fasader. Det finns andra gravkapell i närheten med liknande tak i form av huvar krönta med lanterniner: Stora Åby och Väderstad, som är uppförda på 1930-talet. Gravkapellet i Ödeshög har dock ett särpräglat tak med de indragna partierna och den rikt utformade runda takkupan. Takets spåntäckning följer en äldre kyrklig tradition. Den välbevarande exteriören ger ett mycket stort kulturhistoriskt värde. I interiören är det osäkert om arkitektens intentioner när det gäller dekor kom till utförande. Altarnischen och det höga altarfönstret hör dock till de ursprungliga planerna, liksom takets utformning. Även om målningen troligen är senare stämmer den kulörmässigt överens med beskrivningen från 1926. Interiören präglas i övrigt av ombyggnaden 1976 med kalkstensgolv och laserade eller omålade snickerier. Entrépartiets utformning med vindfång är troligen också från 1976, men om det fanns någon tidigare förändring efter 1927 har inte framkommit vid denna utredning. Altaret och altarfönstrets glasmålning är inredning och konstnärlig utsmyckning som tillkommit 1976. De delar av interiören som hör till utformningen 1927 har mycket stora kulturhistoriska värden, men även delar av 1976 års inredning, framför allt glasmålning och altarutformning har stora kulturhistoriska värden. Sammanfattning • Ödeshögs gravkapell har ett mycket stort kulturhistoriskt värde i exteriören, som i stort sett är oförändrad sedan byggtiden på 1920-talet. Kapellet är ett gott exempel på den s k tjugotalsklassicismen med rusticerade partier och i övrigt släta fasader. • Det speciella spåntäckta taket med indragningar i takfallet, lanternin och rund takkupa är mycket karaktäristiskt. • I interiören har de ursprungliga inslagen såsom tak och takfot samt altarnischen ett mycket stort kulturhistoriskt värde. • Delar av 1976 års inredning, framför allt glasmålning och altarutformning har stora kulturhistoriska värden. Att särskilt tänka på vid förvaltningen Exteriören är i stort sett oförändrad och ska bibehållas. Reparationer utförs med traditionella material. I interiören är takets utformning och bemålning viktig för rummets karaktär, liksom altarnischen med altarfönstrets glasmålning. |