Stäng fönster NORRKÖPING ÄTTETORP 1:48 - husnr 3, ÄTTETORPSKYRKAN
Byggnad - Värdering
| Ättetorpskyrkan (akt.), ÄTTETORPSKYRKAN (akt.) | |
| 1/1/12 |
| Motivering |
|---|
|
VÄRDEBEDÖMNING Ättetorpskyrkan i Åby har ett kulturhistoriskt värde som exempel på de kyrkor som uppfördes i snabbt växande tätorter och stadsdelar under andra hälften av 1900-talet. Redan i början av 1900-talet fanns det ett behov av egen gudstjänstlokal i Åby, men först 1962 kunde den nya kyrkan invigas. Kyrka och lokaler för övrig församlingsverksamhet är tillkomna vid samma tillfälle och bildar en tydlig enhet när det gäller de röda tegelfasaderna och kopparklädda taken. Kyrkan särskiljs av sina höga och mer slutna fasader med den markerade korfasaden i öster och en annan typ av fönster än övriga byggnader. Byggnadernas exteriörer har även stora arkitekturhistoriska värden, då de i stort är oförändrade sedan byggtiden. De förändringar som kan noteras är eloxerade dörrar, nya fönster på norra längan och den tillbyggda arkivbyggnaden. Stora arkitektoniska värden finns i utformningen av kyrksalen och dess anknytning till äldre kyrkobyggnadstradition, om än i 1960-talets utformning. Det röda teglet återfinns i nordeuropeiska medeltida kyrkor, i svenska medeltida stadskyrkor och det sena 1800-talets ”nymedeltida” kyrkorum. Kyrksalen har också en tydlig långsträckt form som leder fram till koret i öster. Koret markeras med en högre nivå och vinklad korvägg. Kyrkans västparti är en blandning mellan en traditionell orgelläktare och modern västvägg av träfanér med gabondörrar. Inredning och inventarier är till stora delar ursprungliga. Det gäller t ex altare och dopfunt, predikstol, brudpallar, korfönster, armaturer och bänkinredning. Ättetorpskyrkan är också ett exempel på tanken att bygga samman kyrkobyggnaden med lokaler för församlingsverksamheten och på så sätt förena gudstjänstlivet med vardagsverksamhet. Församlingslokalerna innehåller både samlingssalar av olika storlek, barn- och ungdomslokaler, från början med en tydlig anknytning till socuterna, och pastorsexpedition m m. En stor del av lokalerna har kvar sin ursprungliga utformning med inredningsdetaljer och även sin ursprungliga funktion, vilket ger hela anläggningen stora kulturhistoriska värden. Det gäller t ex Blå salen, Jennerrummet, biblioteket och scoutrummen. Bland bevarande inredningsdetaljer kan gabondörrar, dörromfattningar, golvsocklar, marmorgolv och en del linoleumgolv nämnas. När det gäller funktioner används lokalerna fortfarande både för barn- och ungdomsverksamhet, körer och olika sammankomster. Ättetorpskyrkan har ritats av Kurt von Schmalensee, som var stadsarkitekt i Norrköping 1929- 1961. Förutom att vara stadsarkitekt var Kurt von Schmalensee mycket verksam vid ombyggnader och restaureringar av kyrkor. Han var inblandad i omdaningen av 68 kyrkor i Linköpings stift. Kopplingen till Kurt von Schmalensee ger således både lokala och regionala värden. Korfönstret är utformat av konstnären Jan Brázda, som är född 1917 och har sina konstnärliga rötter i mellankrigstidens Prag. Han är en företrädare för den centraleuropeiska modernismen och arbetade bl a med glasfönster och scenografier för teatern. Förutom korfönstrets konstnärliga och teologiska värden har det även ett lokalt värde, då Jan Brázda samarbetat med Kurt von Schmalensee i flera kyrkor i Norrköping. Stora lokala värden finns även i arkitektens användning av kolmårdsmarmor och att flera inventarier är tillverkade i kyrkans närhet; textilier från Ateljé Tjalda i Krokek och smide från Christer Wide i Kolmården. Sammanfattning • Ättetorpskyrkan i Åby har ett kulturhistoriskt värde som exempel på de kyrkor som uppfördes i snabbt växande tätorter och stadsdelar under andra hälften av 1900-talet. • Kyrka och lokaler för övrig församlingsverksamhet är tillkomna vid samma tillfälle och bildar en tydlig enhet när det gäller de röda tegelfasaderna och kopparklädda taken. Byggnadernas exteriörer har stora arkitekturhistoriska värden, då de i stort är oförändrade sedan byggtiden. • Stora arkitektoniska värden finns i utformningen av kyrksalen och dess anknytning till äldre kyrkobyggnadstradition, om än i 1960-talets utformning. Inredning och inventarier är till stora delar ursprungliga. • Ättetorpskyrkan är exempel på tanken att bygga samman kyrkobyggnaden med lokaler för församlingsverksamheten och på så sätt förena gudstjänstlivet med vardagsverksamhet. En stor del av lokalerna har kvar sin ursprungliga utformning och funktion. • Kopplingen till arkitekten Kurt von Schmalensee och konstnären Jan Brázda ger stora lokala, regionala och konstnärliga värden. Den rika användningen av kolmårdsmarmor och att flera inventarier är tillverkade av konstnärer från området, ger stora lokala värden. MÅL OCH REKOMMENDATIONER • Kyrkan, men även övriga lokaler, är till stora delar oförändrade sedan uppförandet, även när det gäller ytmaterial och färgsättning. Detta ska man ta hänsyn till vid framtida underhåll. • Ursprunglig utformning av exteriören och interiören ska bevaras. |
