Stäng fönster NORRKÖPING MARIELUND 1:2 - husnr 2, KREMATORIET, HIMMELSTALUNDS KAPELL OCH S:T OLOFS KAPELL
Byggnad - Värdering
| KREMATORIET, HIMMELSTALUNDS KAPELL OCH S:T OLOFS kapell (akt.) | |
| 1/1/10 |
| Motivering |
|---|
|
Krematoriekapellet Krematoriekapellet omfattar Krematoriet, Himmelstalunds kapell och S:t Olofs kapell. Det invigdes 1938 och uppfördes efter ritningar av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee (1897-1972). von Schmalensee svarade bl a för en stor mängd ombyggnader av kyrkor i Östergötland under decennierna omkring 1950. Han ansågs då vara en av landets främsta kyrkorestauratörer. Det var även von Schmalensee som ritade en tillbyggnad till krematoriet på 1960-talet och förändringarna i ceremonisalen i Himmelastalunds kapell. Ytterligare tillbyggnad gjordes omkring 2000. Krematoriekapellet är byggt i funktionalistisk arkitektur och kännetecknas av den höga ceremonisalen med ljusa slutna murytor. De ursprungliga stora ljusinsläppen är idag igensatta. Byggnadens höga resning betonas av den tornliknande skorstenen. I motsats till den monumentala ceremonidelen ligger längan mot nordöst, delvis i suterräng vilket gör att den upplevs som låg från framsidan. Huvudfasaden är relativt öppen med de stora fönsterpartierna. Innan loggian byggdes in var den ännu öppnare. Längst i nordöst ligger S:t Olofs kapell, tidigare gravkor och kistmottagning. Kapellet sträcker sig genom två våningar och kröns av en kopparklädd kupol. På baksidan, mot nordväst, ligger den låga ekonomidelen och kranshallen. Det är byggnadsdelar som inte framträder från krematoriets entrésida. Krematoriekapellets ursprungliga arkitektur har mycket stora kulturhistoriska värden. Senare tillkomna delar ansluter i fasadutförande men har en enklare karaktär, vilket också stämmer med funktionen som ekonomidelar. Då Kurt von Schmalensee har ritat krematoriekapellet har det mycket stora regionalhistoriska värden, men även stora person- och arkitekturhistoriska värden då han hade en så rik verksamhet under flera decennier. Interiört har framför allt ceremonisalen i Himmelstalunds kapell stora kulturhistoriska värden med marmor som golvmaterial och i altare, katafalk och ljusstakar, ek i läktare och snickerier, glasdörrarna till entrén, Olle Hjortzbergs fresk och glasmålningen utformad av von Schmalensee och troligen utförd av Jan Brazda. Salens ursprungliga ljusförhållanden ändrades dock på 1960-talet, då de stora fönsterpartierna sattes igen. Orgelhusets utformning som ett glasskåp är en ovanlig lösning. I den låga längan har rumsfunktionerna ett kulturhistoriskt värde: väntrum, expedition och urnutlämning. Dessutom finns enstaka ursprungliga detaljer så som ett originalfönster mot källartrappan. Fönstret visar idag var den ursprungliga väggen satt. I S:t Olofs kapell finns en del original bevarat såsom klinkergolv och väggskivorna. Källaren har byggts om och ändrats efter nya funktionella krav, men enstaka detaljer är bevarade och har stora kulturhistoriska intressen, så som äldre dörrar, trappor och maskinell utrustning. Sammanfattning • Krematoriekapellets ursprungliga arkitektur har mycket stora kulturhistoriska värden. • Då Kurt von Schmalensee har ritat krematoriekapellet har det mycket stora regionalhistoriska värden, men även stora person- och arkitekturhistoriska värden. • Interiört har framför allt ceremonisalen i Himmelstalunds kapell stora kulturhistoriska värden och i S:t Olofs kapell finns en del original bevarat. • Stora kulturhistoriska värden finns även i bevarade rumsfunktioner och ursprungliga detaljer, såsom dörrar, fönster, trappor och maskinell utrustning. Att särskilt tänka på vid förvaltningen Fasadens enkla utförande. Nuvarande ytskikt är emellertid sprutad puts och bör vid nästa renovering bytas mot ett ursprungligt putsutförande. På sikt bör framför allt den stora dörren av eloxerad aluminium i huvudingång bytas mot en annan typ av dörr. Hittills har mycket av rummens ursprungliga funktioner bevarats, liksom planlösningen. Detta är något att tänka på även framöver. |
