Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

 Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Inventering av kyrkor i Sorsele kommun Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Inventeringspresentation
Västerbotten
Sorsele
2004 - 2013

Projektet har som mål att samtliga karaktäriseringar som utarbetats av församlingarna i stiften inom Svenska kyrkan ska registreras i bebyggelseregist...

Läs mer i eget fönster
Basinventering
Inventeringsfoton
Inga foton finns registrerade.
Miljöfoton
Inga foton finns registrerade.
Anläggningsfoton
Genom bogårdsmurens portstolpar närmar man sig kyrkans huvudentré från norr. Fasadpanelen med panel på förvandring nedtill, stående panel upptill och fjällpanel i gavelspetsarna är typisk för nationalromantiken.

Genom bogårdsmurens port...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan ligger på en mindre höjd. Den omgivande kyrkogården är terrasserad med kullerstensmurar och gedigna stentrappor. Både kyrkogården och kyrkan har en nationalromantisk karaktär. Gravkapellet som skymtar bakom kyrkan har en mer 1920-talsklassicistisk prägel, men har i kulör och dörrbeslag släktskap med kyrkan och tillför ett miljöskapande värde. Kyrkan påminner mycket om samtida villor. Det är i första hand takryttaren som visar att detta är en kyrka.

Kyrkan ligger på en mind...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Terrasseringarna, grusgångarna, stenarbetena och stentrapporna är viktiga karaktärsdrag att beakta på kyrkogården. Växtmaterialet utgörs av knotiga björkar och kyrkogården omges av en kullerstensmur.

Terrasseringarna, grusgå...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

En timrad bogårdsmur med denna speciella utformning skiljer kapellplatsen från skogen. Bilden är tagen av Västerbottens museum 2003, i samband med framtagandet av vård- och underhållsplaner för länets kyrkor. Vid Länsstyrelsens tillsynsbesök 2009 var delar av stängslet rötskadat och på väg att förfalla. Sorsele församling förvaltar fem lagskyddade kyrkor trots relativt få medlemmar och har därför av förståeliga skäl inte möjlighet att prioritera vårdinsatser på denna hägnad särskilt högt.

En timrad bogårdsmur med...

2003

Rättighetslicens:

Den lilla begravningsplatsen rymmer bara två sentida gravstenar samt en hög minnessten, men tillför ändå stämningsskapande och pedagogiska värden.

Den lilla begravningspla...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kapellet är det enda kvarvarande exemplet i länet på hur de första enkla fjällkapellen såg ut. De flesta är rivna och ersatta av större kyrkor, exempelvis i Fatmomakke, Tärna och Ammarnäs. I Tärna finns en rekonstruktion från 1988, men Gillesnuole kapell är det enda med åtminstone delvis bevarad stomme. De relativt stora insatser som gjordes 1940 gör att autenticitetsvärdet dock är begränsat, medan de immateriella och pedagogiska värdena är desto större. Klockbocken uppfördes 1940.

Kapellet är det enda kva...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Utsikt från kapellet mot stranden de fikabänkar som finns söderut. Längst bort skymtar härbret och de två torvkåtorna som symboliserar att det funnits en samisk kyrkstad här. Under 2010-2011 revs kåtorna som var i mycket dåligt skick, och en ny kåta uppfördes på en torrare plats inom kapellmiljön.

Utsikt från kapellet mot...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Prästkammaren, som ligger strax sydväst om kapellet, är hitflyttad från Häggås 1940 och ska ursprungligen ha varit en kyrkstuga. Den tidigare prästkammaren iGillesnuole ska också fortfarande finnas kvar i byn, bland några ödegårdar ett par km från kapellplatsen. Den har använts som bagarstuga och är enligt uppgift brädfodrad och tillbyggd med vedbod.

Prästkammaren, som ligge...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan har en traditionell utformning med torn i väster, långhus samt utskjutande absid inrymmande sakristia i öster. Formspråket är nyklassicistiskt, fast format i trä med yxa och såg av sorseleborna som uppförde kyrkan efter arkitekten Ludvig Hedins ritningar 1859–60. Väggarna är klädda med träpanel och taken av brädspån. Utvändigt är kyrkan mycket välbevarad sedan byggnadstiden och ett fint dokument både över nyklassicismens kyrkor och över den hantverksskicklighet och prestation uppförandet innebar.

Kyrkan har en traditione...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

De lokalt handhuggna stenvårdarna, inte minst denna som tillhör Anders Fjellners grav, har ett mycket högt värde för kyrkomiljön. I bakgrunden syns gravkapellet, som med sin till kyrkan anpassade klassicerande arkitektur är helt oförändrat sedan det byggdes 1944.

De lokalt handhuggna ste...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkomiljön från nordost med fr.v. gravkapellet, kyrkan och ekonomi-byggnaden. Gravårdarna utgörs mestadels av stående stenar i gräsmatta.

Kyrkomiljön från nordost...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan ritades av Karl Martin Westerberg och har en traditionell klassicistisk disposition och utförande, medan den karaktärsfulla tornspiran är ett mer individuellt särdrag. Utvändigt är byggnaden nästan helt oförändrad sedan byggnadstiden och därför en god representant för det sena 1930-talets enklare kyrkor i Västerbottens inland. Dess största värde ligger dock i dess immateriella värde, den spännande tillkomsthistorien och det både märkliga och imponerande faktum att en så pass stor kyrka, för 200 personer, ligger mitt i denna vildmark.

Kyrkan ritades av Karl M...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den lilla begravningsplatsen har en tydlig fjällkaraktär med småkuperad mark, fjällbjörkar och ängs- eller skogsmarksvegetation. Det vita trästaketet och likboden är betydelsefulla för dess karaktär och bidrar till kyrkomiljöns sakrala prägel. Gravstenarna är ljusa och tämligen sentida. Idag sker en begravning omkring vart femte år. Endast urnbegravningar är tillåtna p.g.a. de besvärliga transporterna.

Den lilla begravningspla...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan ligger i en fjällnaturpräglad omgivning. I sektion framträder byggnaden som en liksidig triangel med de spånklädda strävorna. Förutom att skorstenen försvunnit är den största förändringen i exteriören att entrepartiet byggdes om 1953 och att två enkeldörrar ersattes av en bredare dubbeldörr

Kyrkan ligger i en fjäll...

2005

Katrine Nygren

Rättighetslicens:

Sakristian har kvar sin originaldörr. De ursprungliga dörrarna till huvudentrén hade samma utformning.

Sakristian har kvar sin ...

2004

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Klockstapeln med bisättningsutrymme i källaren är sannolikt yngre än kyrkan, men betydelsefull i kyrkomiljön.

Klockstapeln med bisättn...

2004

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den samiska kyrkstaden, ”Lapplatsen”, utgör med sina bodar, stugor och kåtor en betydelsefull del av kulturmiljön. Byggnaderna har olika utformning, och taken täcks av såväl näver och torv som stickspån och pannplåt. De flesta är timrade och omålade. I bakgrunden syns den riksbekanta Potatisbacken, som med sin sydsluttning gjorde det möjligt för fjällborna att odla potatis trots det bistra klimatet.

Den samiska kyrkstaden, ...

2004

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den fjällnaturpräglade kyrkogården följer den kuperade terrängen och inramas av en kallmur av skiffer. Det är viktigt för hela kyrkomiljön att denna karaktär bibehålls, och att inte växtslag och markvegetation ändras.

Den fjällnaturpräglade k...

2005

Katrine Nygren

Rättighetslicens:
Byggnadsfoton
Bänkar, predikstol, altare och altarring är från kyrkans byggnadstid. Vid restaureringen 1956 byggdes emellertid dessa om något (se händelseboken för detaljer). Det målade korfönstret tillkom 1946.

Bänkar, predikstol, alta...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Invändigt är kyrkans kanske viktigaste karaktärsdrag det höga brutna sadeltaket med synligt bjälklag. Även de småspröjsade fönstren är typiska för kyrkans nationalromantiska karaktär. Vad som däremot försvagat denna karaktär är bytet från pärlspontpanel till slätspontpanel, borttagandet av järnkaminer och inte minst den ändrade färgsättningen till dagens pastelliga 1980-talsutförande. Bänkarna, predikstolen, altarringen och läktaren är från kyrkans byggnadstid, men i viss mån ändrade. Takarmaturerna är också ursprungliga. Kyrkan är mest förändrad i och framför koret, samt längst bak under läktaren.

Invändigt är kyrkans kan...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I bakre delen av kyrkan är de största förändringarna borttagandet av bänkar för inrymmande av skåp samt ändringen av läktarbarriären (1956), utbytet av orgeln (1981) samt tillkomsten av kapphyllan och bytet av skåpluckor med nuvarande färgsättning (1991)

I bakre delen av kyrkan ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

All inredning var borta efter perioden som loge så den fick nytillverkas 1940. De bara timmerväggarna, det obehandlade såpskurade golvet (ditflyttat från annan byggnad), det öppna taketsynliga takbjälkar och den enkla bänkinredningen ger en tidstrogen karaktär, medan predikstolen och altarringen i plywood genom materialval och utförande upplevs mer moderna.

All inredning var borta ...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Altaruppsatsen, altaret och altarringen är från kyrkans byggnadstid 1860, men har målats om vid senare tillfällen. Altartavlan målades 1867

Altaruppsatsen, altaret ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Mycket av originalinredningen finns kvar, men har förändrats bl.a. genom ommålning. De mest påtagliga förändringarna av kyrkans interiör utgör den ändrade färgsättningen, samt bänkarna, som 1930 ersatte de ursprungliga öppna bänkarna. Senare kompletteringar med belysning (ljusarmarna av trä 1908–30, lampetter 1954, cylinderformade lampor i sidoskeppen 1992) och högtalare har i någon mån ytterligare minskat den avskalade nyklassicistiska prägeln.

Mycket av originalinredn...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet är mycket enkelt och sparsmakat. Ursprungligen var det ännu mer anspråkslöst och färgsatt i lugna dämpade grå toner. Den kraftiga färgsättningen i rött och grönt som tillkom under Bengt Lidströms restaurering på 1970-talet förtar en del av kyrkans autenticitet, men i övrigt har mycket få förändringar skett invändigt. Vid invigningen saknades ljuskronor och lampetter. Elektricitet installerade först 1982. Uppvärm-ningen ändrades 1974 och samtidigt ersattes den ursprungliga altar-prydnaden i form av ett enkelt träkors med den nuvarande textilen. Korset placerades istället i sakristian

Kyrkorummet är mycket en...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

På läktaren över vapenhuset står den orgel som orgelfirman J.P Nyström skänkte till kyrkan inför invigningen.

På läktaren över vapenhu...

2009

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet som det ser ut idag.

Kyrkorummet som det ser ...

2004

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Panelen, fönstren, golvet och flera av ljuskronorna är från byggnadstiden, men golvet är maskinslipat 1953. Det mesta av den övriga inredningen är också från 1953 års restaurering.

Panelen, fönstren, golve...

2004

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se