Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

 Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Inventering av kyrkor i Vilhelmina kommun Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Inventeringspresentation
Västerbotten
Vilhelmina
2010 - 2010

Projektet har som mål att samtliga karaktäriseringar som utarbetats av församlingarna i stiften inom Svenska kyrkan ska registreras i bebyggelseregist...

Läs mer i eget fönster
Basinventering
Inventeringsfoton
Inga foton finns registrerade.
Miljöfoton
Inga foton finns registrerade.
Anläggningsfoton
Spåntak, locklistpanel och färgskikt har förnyats under åren, men inga avgörande förändringar av kyrkans karaktär har genomförts sedan den stod klar 1884. Med förebild från den äldre kyrkan i Dikanäs utgör Fatmomakke kyrka en sen representant för den nyklassicistiska kyrkoarkitekturen. Det enkla uttrycket präglar kyrkan både utvändigt och invändigt.

Spåntak, locklistpanel o...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Bärande uttryck för begravningsplatsens karaktärsdrag är den kuperade terrängen, den för platsen naturliga vegetationen, den låga skiffermuren, grusgångarna och korsen, samt inte minst det glesa vita trästaketet. Lyktstolparna har däremot en alltför stadsmässig karaktär för att passa in i denna för övrigt genuina och naturanpassade kulturmiljö.

Bärande uttryck för begr...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den samiska kyrkstaden, där kyrkstads-traditionen fortfarande hålls vid liv, inte minst vid midsommar, är helt unik, såväl nationellt som internationellt. Fatmomakke är en av länets värdefullaste kulturmiljöer av riksintresse. Kyrkan utgör kärnan i denna miljö.

Den samiska kyrkstaden, ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Fatmomakke utgör en urgammal samisk mötesplats. Till denna plats, mitt bland lappskattelanden, kunde de flesta ta sig relativt lätt, inte minst med båt. Kapell har funnits här sedan 1700-talet. Fatmomakke utvecklades även till en mötesplats mellan samer och nybyggare, handelsmän och kunder, ortsbor och turister, män och kvinnor, samt mellan överhet och vanligt folk. Terrängen sluttar ned mot Kultjön i norr, med Marsfjällets fjälltoppar som vacker utsikt på andra sidan viken. Kyrkan med sitt torn reser sig ovanför trädtopparna och syns från långt håll.

Fatmomakke utgör en urga...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan saknade ursprungligen panel och taket var täckt av näver och takved. I slutet av 1800-talet var kyrkan rödmålad och hade spåntak. I början av 1900-talet hade den panel och var vitmålad. Restaureringen 1932–34 lade till torntillbyggnaderna och det indragna koret, ett par av följarna, den nuvarande panelen och tornprydnaden med kors och glob. Restaureringen 1983 innebar i två fall en återgång till utförandet före 1934: ingången flyttades från södra torntillbyggnaden tillbaka till västra gaveln och färgsättningen ändrades tillbaka från ockragult till vitt. Sydväst om kyrkan finns några äldre gravanordningar som är viktiga för förståelsen av kyrkomiljöns långa historia. Dikanäs kyrka är idag Vilhelmina församlings äldsta bevarade kyrka.

Kyrkan saknade ursprungl...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan uppfördes 1934 efter ritningar av den produktive kyrkoarkitekten Karl Martin Westerberg vid Byggnadsstyrelsen. Till stora delar har kyrkan en typiskt 20-talsklassicistisk karaktär. Vad som främst avviker från denna är den särpräglade tornavslutningen som skulle påminna om traktens fjällgranar. Exteriört är kyrkan välbevarad. Taket av enkupigt tegel byttes till falsad skivtäckt plåt 1991.

Kyrkan uppfördes 1934 ef...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

En av de större förändringar som skett utvändigt var tillbyggnaden av ett doprum 1960 (senare förråd, numera sakristia) inom byggnadskroppen i sydost, lite som en pendang till den ursprungliga sakristian (numera serveringsrum) i nordost.

En av de större förändri...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården mot norr.

Kyrkogården mot norr.

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården mot sydost. Den är terrasserad och gräsbevuxen, med en grusgång som leder runt den och ljusa, låga stående gravstenar i prydliga rader.

Kyrkogården mot sydost. ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkans siluett förändrades påtagligt 1922-24, och kyrkan har nu stilmässigt en för länet unik blandning av nyklassicism och nationalromantik. Vindfånget på södra långsidan tillkom samtidigt som tornet byggdes om. Kyrkan präglas av hög materialkvalitet. Taket av brädspån, den höga stensockeln och stentrapporna samt stenmuren vid huvudingången (anlagd 1968) har en fjällnära känsla som passar platsen.

Kyrkans siluett förändra...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Gamla kyrkogården vid kyrkan anlades i början av 1840-talet. På bilden syns den sydvästra delen, som innehåller flera höga gravstenar. De orgelbundna grusgångarna, det karaktärsfulla trästaketet och den vidunderliga utsikten är andra kännetecken. Kyrkogården med sekelskifteskaraktär överensstämmer stilmässigt med kyrkans nationalromantiska tillskott från 1920-talets restaurering.

Gamla kyrkogården vid ky...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Vilhelmina kyrka

Vilhelmina kyrka

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:
Byggnadsfoton
Kyrkorummet upplevs som ljust, spartanskt och relativt autentiskt. Detta är karaktärsdrag som är viktiga att vidmakthålla. Predikstolen i barockstil är även den arvegods från Åseles gamla kyrka. Altarringen, altartavlan, ljuskronorna och nummertavlan på bilden är från kyrkans byggnadstid. De främre bänkarna är från 1978, men fungerar genom sin enkelhet bra tillsammans med övrig inredning. Korläktaren var ett ovanligt inslag som gett detta kyrkorum en stark särprägel. Spåren av korläktaren är fortfarande avläsbara genom de rundbågiga nischerna ovanför altartavlan.

Kyrkorummet upplevs som ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Läktaren i väster tillkom vid restaureringen 1927–31, samtidigt som korläktaren byggdes igen. Tavlan av Gerda Höglund till vänster fungerade som altartavla mellan åren 1931–1975.

Läktaren i väster tillko...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Trots de genomgripande förändringarna av interiören på 1930-talet uppfattar man fortfarande kyrkorummet som ålderdomligt, mycket tack vare den låga takhöjden och avsaknaden av läktare, samt predikstolen som flyttades från Volgsjö 1700-talskapell när det revs några år efter att Dikanäs kyrka uppförts. Stora delar av kyrkorummets inredning är från K.M. Westerbergs restaurering 1932–34, däribland golvet, väggpanelen, bänkarna, altarringen, altartavlan och troligen även ljuskronorna. De har dock mer av ett traditionellt än ett modernistiskt formspråk. Kororgeln från 1985 avviker däremot från den ålderdomliga prägeln och är tydligt exponerad genom sin storlek och placering.

Trots de genomgripande f...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Avsaknaden av läktare och bänkhavet som fyller ut hela kyrkan är viktiga karaktärsdrag att värna om, liksom kyrkorummets relativt enkla och avskalade karaktär.

Avsaknaden av läktare oc...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Predikstolen från Volgsjö kapell är daterad 1786, men trappan byggdes till 1934.

Predikstolen från Volgsj...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Berta Hanssons modernistiska altarfönster från 1960 fångar besökarens uppmärksamhet, inte minst genom sin färgprakt. Tillsammans med de vinröda bänkarna har det stor betydelse för kyrkorummets karaktär. Altarringen, altaret och fondväggens gröna kulör tillkom också vid restaureringen 1960.

Berta Hanssons modernist...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Vid den genomgripande restaureringen 1960 förändrades särskilt koret och färgsättningen. Den säregna predikstol som ursprungligen fanns på södra väggen revs och en ny enklare predikstol byggdes på norra sidan. Södra korfönstret flyttades och istället tog man upp nischen och placerade det målade rundbågiga korfönstret där. De främre bänkarna demonterades, koret breddades och den nuvarande altarringen tillkom. Färgsättningen justerades och blev mer koloristisk, i synnerhet bänkkvarteren. Kyrkorummet skulle vinna på att de två målningarna i koret flyttades till serveringsrummet. Målningen bakom predikstolen stjäl uppmärksamhet från altarfönstret.

Vid den genomgripande re...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Läktarbalkongen är något av ett signum för arkitekten K.M. Westerberg. År 1999 tog man bort bänkar längst bak för att rymma ljusbäraren på södra sidan och ett fikabord på norra sidan.

Läktarbalkongen är något...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Invändigt dras blickarna mot den monumentala arkitekturmålningen i koret. Den är från kyrkans byggnadstid men målad på väv och tillbakaflyttad i samband med att väggen mot sakristian togs bort och en ny sakristia byggdes till i norr 1922–24. Glasmålningarna och altaruppsatsen tillkom samtidigt. Ursprunglig är också predikstolen och nummertavlan, samt bänkarna och altarringen även om de två sistnämnda är delvis ombyggda. Ljuskronorna är 1970-talskopior av originalen som hänger på läktaren. Färgsättningen på bänkarna är inte original, men i övrigt upplevs främre delen av kyrkorummet som relativt intakt.

Invändigt dras blickarna...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det tunnvälvda taket och predikstolen utgör de tydligaste uttrycken för kyrkorummets ursprungliga nyklassicism. Läktaren byggdes om från rak till konkav 1922–24. Den modernistiska orgeln är från 1959.

Det tunnvälvda taket och...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se