Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

 Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Inventering av kyrkor i Åsele kommun Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Inventeringspresentation
Västerbotten
Åsele
2002 - 2011

Projektet har som mål att samtliga karaktäriseringar som utarbetats av församlingarna i stiften inom Svenska kyrkan ska registreras i bebyggelseregist...

Läs mer i eget fönster
Basinventering
Inventeringsfoton
Inga foton finns registrerade.
Miljöfoton
Inga foton finns registrerade.
Anläggningsfoton
Åsele kyrka (1934–36), efter ritningar av Knut Nordenskjöld, har samma planform som föregångaren och är liksom den en treskeppig basilika med klassicistiska drag. Tornet har dock en helt annan utformning, med nybarocka drag istället för nygotiska. Utöver stilblandningen, som var vanlig bland kyrkor även under 1920-talet, märks här ett påtagligt inslag av 1930-talets manifestationsvilja, vilket detta är länets enda exempel på. Tidstypiska symboler förekommer särskilt invändigt men även utvändigt. Kyrkan präglas av en stram elegans, påkostade material och klassicistisk renhet. Byggnaden är mycket välbevarad. Taket är bytt men har samma utförande som det ursprungliga. Kyrkan vakar genom sin placering över samhället, och den högt belägna kyrkotomten omges bl.a. av ståtliga tallar.

Åsele kyrka (1934–36), e...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Huvudentrén i västtornet omges av en enkel granitomfattning med en minnestavla ovanför. Dörrarna är kopparklädda.

Huvudentrén i västtornet...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I öster avslutas kyrkan med en halvrund korabsid. Sakristian ligger i vinkel mot nordväst. De rundbågiga fönstren är djupt indragna i fasaden. Väggarna är putsade med gulvit spritputs med omfattningar i slätputs. Grunden är slätputsad i grått, ursprungligen i svart. Öster om kyrkan finns en rundad terrassering.

I öster avslutas kyrkan ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Gamla kyrkogården är det första man möter när man anländer till Åsele österifrån. Kyrkogården präglas av grusgravar, grusgångar och dominerande mäktiga granar. En del gravar är fortfarande häckomgärdade men de flesta häckar har ersatts av låga grussträngar. Ännu för tio år sedan mönsterkrattades gravarna omsorgsfullt – en tradition som idag verkar ha försvunnit i Åsele men gärna skulle få återupptas.

Gamla kyrkogården är det...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Norra kyrkogården togs i bruk omkring 1966. De stående gravstenarna är huvudsakligen ljusa. Norr om begravnings-platsen ligger Maria-kapellet.

Norra kyrkogården togs i...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan var ursprungligen rödmålad, vilket tillsammans med det brutna taket gav kyrkan drag av provinsiell barock vid uppförandet, men detta tonades ned 1874, när kyrkan vitmålades. Därefter blev den mer en vanlig nyklassicistisk kyrka och är än idag ett fint och välbevarat exempel från denna stilepok. Den senare tillbyggda sakristian i vinkel mot nordost är ett tillägg som inordnar sig utan någon negativ effekt. De enkla nyklassicistiska karaktärsdragen och materialen är viktiga att vidmakthålla.

Kyrkan var ursprungligen...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården utvidgades ännu mer österut 1960 och på det området står begravningskapellet från 1962. Genom material och kulörer har det en släktskap med kyrkan även om stilen är en annan.

Kyrkogården utvidgades ä...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den östra utvidgningen av kyrkogården som gjordes 1954.

Den östra utvidgningen a...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:
Byggnadsfoton
Det öppna och höga kyrkorummet erinrar om en kolonn-hall med allvarstyngd enkelhet och stram färgsättning. Interiören liknar i hög grad den tidigare kyrkans, men istället för nyklassicismens symbolik och förgyllda utsmyckningar präglas detta kyrkorum av 1920-tals-klassicismens renhet och 1930-talets manifestationsvilja. Nordenskjölds genomarbetade helhetsgestalning uttrycker stram elegans och hög kvalitet i material och utförande. Det i princip orörda bänkhavet bidrar också i hög grad till kyrkorummets karaktär. Den mest påtagliga förändringen interiört skedde 1962–63 när innertakens revetering i dämpade kulörer ersattes av en träpanel med varmare färgsättning, som visserligen harmonierar med interiören i övrigt men inte är tidstypisk.

Det öppna och höga kyrko...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

1962 togs de två främsta bänkraderna bort och 1972 för-ändrades inredningen på läktaren och en ny orgel tillkom. Kyrko-rummet är ändå i huvudsak mycket välbevarat. Nummer-tavlan är en av många inredningsdetaljer vars utformning är typisk både för tiden och för Knut Nordenskjölds formspråk.

1962 togs de två främsta...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

De få utsmyckningsdetaljerna innehåller symboler som idag kan uppfattas som laddade, men innan nazisterna lade beslag på dem var dessa symboler vanligt förekommande som utsmyckning bl.a. på offentliga byggnadsverk.

De få utsmyckningsdetalj...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Carl Fagerbergs förgyllda skulpturer kontrasterar mot den mörka predikstolen. Kanske finns det en evangelisk symbolik i den sakramentala kalkstens-inredningens orubbliga tyngd i denna kyrka som är byggd på hälleberget.

Carl Fagerbergs förgylld...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Ursprungligen hade kyrkorummet en rak korvägg med bakomliggande sakristia och uppgång därifrån till en altarpredikstol. Detta ändrades 1931 när sakristian gjordes om till kor och en ny sakristia byggdes till i nordost. Predikstolen flyttades då till sin nuvarande plats och altarringen och altartavlan tillkom. Arkitekturmåleriet från kyrkans byggnadstid målades över 1877 och förstördes sedan delvis av ombyggnaden 1931, men togs fram igen 1966. Den slutna bänkinredningen har kvar sin ursprungliga karaktär, liksom färgsättningen som är ändrad några gånger men har sitt ursprung i 1800-talet och håller ihop helheten fint. Mycket av inredningen, bl.a. ljuskronorna, är från kyrkans byggnadstid. Frånvaron av moderna inslag är viktig för kyrkorummets ålderdomliga och sakralt värdiga karaktär.

Ursprungligen hade kyrko...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I bakre delen av kyrkorummet är den största förändringen läktaren som byggdes 1877 och byggdes till i mittsektionen 1931 för att rymma en ny orgel. Räckeshöjningen har inneburit en visuell försämring både genom sin väl tilltagna höjd, dimension och avvikande grönton.

I bakre delen av kyrkoru...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se