Stäng fönster Arboga kn, ARBOGA KOMMUN, Västmanland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Arboga kommun begränsas i söder av Hjälmaren och är till ytan relativt liten. Kommunen gränsar i väster till Örebro län och i sydost till Södermanlands län. Den nordöstra gränsen möter Köpings och Kungsörs kommuner. Arboga kommun består numera av tre socknar: Götlunda, Medåker samt av Arboga stads- och landsförsamlingar som sedan 1974 inkluderar f.d. Säterbo socken. Götlunda socken tillhörde fram till 1974 Glanshammars kommun i Örebro län. Landskapet präglas av sjön Hjälmaren i söder och framför allt av Arbogaån som tydligt delar kommunen i två områden av skilda karaktärer. Arbogaån medgavs sjöförbindelser till Mälaren och hamnen i Arboga var därför länge av stor betydelse. Från och med 1600-talet skapades även en förbindelse med Hjälmaren genom anläggningen av Hjälmare kanal som på sin sträckning utnyttjar Kvarnsjön. Hjälmarens nivå sänktes vid två tillfällen under slutet av 1800-talet. Genom åtgärden frigjordes stora arealer odlingsbar mark. Norr om Arbogaån dominerar ett slättlandskap med bördig jordbruksmark. Norra delen av Medåkers socken övergår dock i Bergslagens karakteristiska skogsland. Landskapet söder om ån domineras av skog med inslag av åkerdalar i nordsydlig riktning mot Hjälmaren. Geologiskt har endast kalksten, lera och sandmoräner givit upphov till exploatering, dels i närheten av Arboga och dels i Götlunda socken. Kalksten förekommer i Röfors i anslutning till det s.k. Kalkugnsberget och till Gärdselbäcken vid Arbogaåns norra strand, inom Medåkers socken. Arboga fick tidigt en betydande ställning som handelsplats. Orsaken var stadens strategiska läge intill Mälarens innersta sjösystem samt den viktiga vägkorsningen där landförbindelserna från och till Bergslagen, västkusten och landskapen söder om Mälaren möttes. Arboga blev tillsammans med Västerås Svealands mest betydande ort. Sjöfart, handel och hantverk förblev länge dominerande och livskraftiga näringar i staden. Arbogas betydelse avtog dock från och med 1600-talet i och med uppkomsten av nya städer och handelsplatser i Bergslagen. Samtidigt kom Hjälmare kanal att stärka Örebros ställning som handelsplats. Kanalens verksamhet skapade dock stor aktivitet samt nya ekonomiska och tekniska förutsättningar inom själva kanalområdet men också indirekt i Arboga. De goda förbindelser som redan tidigare präglade näringslivet i Arboga och landskapet omkring stärktes ytterligare kring 1800-talets mitt. Tillkomsten av järnväg kompletterade sjöfarten på Mälaren, Arboagån och Hjälmare kanal samt de viktiga landförbindelserna. Arboga blev, när linjen till Örebro invigdes 1857, den första stad i länet som nåddes av järnvägen. Tio år senare var även förlängningen av banan till Köping genomförd. |
