Stäng fönster Göteborg kn, ÄLVSBORG, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
ÄLVSBORG 55 Stadsdelen Älvsborg är belägen i västra delen av Göteborg, vid Älvsborgsfjorden i inloppet till Göteborgs hamn. Älvsborgs västra och norra sida omges av vatten medan dess södra sida gränsar till stadsdelarna Fiskebäck, Tynnered och Rud. I öster angränsar stadsdelen Nya Varvet. Det inre av Älvsborg utgörs av ängsmarker som skyddas av bergspartier ut mot havet. Det varierade landskapet i stadsdelen har såväl branta bergsområden som lägre liggande ängs- och hagmarker. Älvsborg tillhör Västra Frölunda socken som inkorporerades i Göteborg 1945. Stadsdelen var tidigare jordbruksbygd bebyggd med stora och små gårdar jämte några sommarhus, bland annat längs Bygatan i det inre av Hinsholmskilen. Relativt tidigt drogs järnvägen från Järntorget ut till Saltholmen vilket ökade stadsdelens attraktivitet och resulterade i en successiv nybyggnation av främst en- och tvåfamiljsvillor. Järnvägen inkorporerades sedermera i Göteborgs spårvägsnät. Den äldre villabebyggelsen var främst koncentrerad runt den gamla hamnen i Långedrag. Enligt 1937 års stadsplan skulle områdena Eckran, Käringberget, Hinsholmen och strandplatsen Långedrag bebyggas eller förtätas med villor och egnahem på ägostyckad mark. Redan under 1940-talet uttrycktes en strävan efter att gruppera nybebyggelsen i enheter som inte stördes av trafik. I slutet av 1950-talet exproprierades områden i Västra Frölunda som i generalplanen för Göteborg från 1959 betraktades som stadens största markreserv dit hälften av den fortsatta bostadsproduktionen skulle förläggas. Kustområdena i Västra Frölunda avsågs bebyggas med småhus och nybebyggelsen skulle placeras i grupper så att allmänna servicefunktioner skulle bli lättare tillgängliga. Det skedde parallellt med uppförandet av storskaliga med flerbostadshus i de nordöstra delarna av Göteborg. Under en femtonårsperiod byggdes stora radhus- och atriumhusområden i sydvästra Göteborg, genom exploatering av obebyggda marker liksom genom förtätning av redan bebyggda områden. Dessa småhusområden uppfördes främst av privata byggmästare. Västra Frölunda centrum, Påvelunds centrum och mindre dagligvarubutiker ute i stadsdelen skulle tjäna som servicepunkter för de boende. En småbåtshamn skulle också anläggas på Hinsholmskilens östra sida och ytterligare områden i norra delen av Älvsborg exploateras. Utbyggnaden av Göteborgs västra delar medförde ett behov av förbättrade kommunikationer, både för kommunalt och privat färdsätt. I takt med att övriga Västra Frölunda bebyggdes, framförallt under 1960-talet, förbättrades vägnätet successivt, bland annat genom att befintliga vägar breddades. Större vägar kom att binda samman Tynnered, Önnered och Fiskebäck med Frölunda centrum. Som en del av en större ringled runt Göteborg byggdes Gnistängstunneln under 1970-talets början. Ringleden knöt bland annat Hisingen med västra Göteborg via Älvsborgsbron. Samtidigt som vägnätet byggdes ut och den kommunala trafiken utökades i och med att spårvägen kompletterades med busstrafik, förtätades Älvsborg successivt. De första områdena att bebyggas med radhus och atriumhus under denna period var bland annat Källängen och Sjögången. Under 1960-talet skedde stora förändringar främst i den norra delen av Älvsborg, men större nybyggnationer skedde senare även i andra delar av stadsdelen. Stadsdelen utgörs framförallt av bostadsbebyggelse men rymmer även enstaka skolor och ett flertal daghem utspridda i stadsdelen, ibland i anslutning till skolor men också friliggande i bostadsbebyggelsen. I Älvsborgs östra del finns ett avskilt industriområde med olika verksamheter, i form av såväl lättare industrier som lager- och kontorsfastigheter. Industriområdet har växt fram organiskt från och med 1930-talet och byggnaderna har därför ett heterogent utseende. Kustartilleriregementet (KA4) beläget i västra delen av Älvsborg där det upptar en mycket stor yta. Befolkningsmängden i stadsdelen Älvsborg har vid årsskiftet 1999/2000 uppskattats till drygt 9000 personer vilket är nära nog det dubbla jämfört med 1960. Källor: Andersson, Birgitta: Idealbostad eller nödbostad, Stockholm 1977. Stadsplaner för Älvsborg 1937-1974, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. Generalplan för Göteborg, 1959. Stadsplanekontoret, Göteborg. Statistik Göteborgs kommun, www.goteborg.se |
