Stäng fönster Göteborg kn, HÖGSBOHÖJD, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
HÖGSBOHÖJD- DEL AV JÄRNBROTT 58 Stadsdelsområdet Högsbo är beläget ca 3 kilometer sydöst om Göteborgs centrum. Området var tidigare en del av Västra Frölunda socken som inkorporerades i Göteborgs kommun 1945. I stadsdelsområdet, som inbegriper bland andra miljöerna Flatås, Högsbotorp, Högsbohöjd, och Kaverös, bor drygt 16 000 personer. Bebyggelsen består till 97 procent av flerbostadshus där minst var tredje lägenhet är bostadsrätt. Flertalet av Högsbos bostäder uppfördes under 1950- och 1960-talens expansiva byggande. Högsbo är en stabil boendestadsdel där flyttningarna till- och från området ligger under genomsnittet för Göteborg. Närheten till Göteborgs centrala delar och Frölunda Torg bidrar antagligen till områdets attraktivtet. Högsbohöjd utgör Högsbos utpost åt nordväst. I söder breder Ruddalens strövområde ut sig och i norr löper Högsboleden som skiljer Högsbo från stadsdelen Kungsladugård. Som namnet antyder ligger Högsbohöjd högst upp på ett berg vilket hade avgörande betydelse för utformningen av bebyggelsen. Närmsta spårvagnshållplats har förlagts en kilometer från bostadsbebyggelsen och för att kompensera avståndet trafikerar även bussar sträckan Högsbohöjd-Göteborgs centrum. Bostadsbebyggelsen består av två koncentrerade områden med sammanbyggda lamellhus i tre till fyra våningar samt två radhusområden som ligger väster respektive söder om flerbostadshusen. Flerbostadsområdena är placerade sida vid sida utmed en bred sluttande gräsplätt, Fyrkgången. På den södra sidan av Fyrkgången genomgick bostäderna sedan mitten av 1990-talet en radikal om- och tillbyggnad vilken beräknas vara avslutad under år 2000. Ombyggnaden har i alla avseenden förändrat områdets ursprungliga karaktär och struktur. Norr om Fyrkgången har bebyggelsen förnyats med större hänsyn till den ursprungliga utformningen. De raka lamellhuskropparna är sammanfogade kring mer eller mindre slutna gårdar och hela området sluttar i sydnordlig riktning. Miljön planlades i början av 1960-talet och inkluderar förutom bostadsbebyggelsen även en skola. Stadsplanechef Koj Jonsson och Folke Björck utformade en stadsplan 1959 som 1965 kompletterades av dåvarande stadsplanechef Folke Skugghall och L. Våge. På grund av avståndet till spårvägen ansågs det i planen lämpligast att bygga bostadshus för bilburna, förslagsvis radhus. Men eftersom terrängen inte passade för radhusbygge i serieproduktion planlades istället flerbostadshus och ett fåtal radhus. Eftersom bebyggelsen kunde skådas både från havet och från staden inriktades planarbetet på att åstadkomma en låg, utåt sluten hyreshusbebyggelse som kunde erbjuda anblicken av en lugn kontur. Obrutna taklinjer var ett av kraven. Norra delen - Pennygången ritades av White Arkitektkontor och södra - Växelmyntsgatan av Arne Nygård och Poul Hultberg. Radhus ritades av John Snis respektive arkitekfirman Osnes och Sunnerholm Butiker planerades i bottenvåningen på bostadshusen som vette mot det centrala grönområdet Fyrkgången. Man tänkte sig tre livsmedelsaffärer, två frukt- och konfektyraffärer, en butik för tobak och en för vardera fisk, blommor, kemikalier och manufakturvaror samt ett konditori. Idag finns inga affärer i något av bostadsområdena. Däremot finns en kiosk i den västra avslutningen av Fyrkgången där också busshållplatsen är belägen. I sluttningen ner mot Kungssten i nordväst ligger också en moské. Källor: Caldenby, Claes Pennygången 59/95, en lång historia och en lagom ombyggnad skrift utgiven av Skanska fastigheter Väst och White arkitekter Jonsson, Koj och Stig Wallin Beskrivning av förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Järnbrott, 1961 Översiktsplanen 99, Högsbo. Lokalt program, Stadsbyggnadskontoret Göteborg 1999 Göteborg bygger Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1960 Göteborg bygger Bostadskontoret, GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1969 Göteborg bygger GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1971 Göteborgs utbyggnad, Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria en utgåva från Chalmers tekniska högskola, Utveckling och planering i industriregioner Rapport 3, 1977 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande, del 2 (prel. 2000). Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Redaktör Gudrun Lönnroth. |
