Stäng fönster Göteborg kn, FRÖLUNDA TORG, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
FRÖLUNDA TORG, DEL AV JÄRNBROTT 58 Stadsdelsområdet Frölunda är beläget ungefär fem kilometer sydväst om Göteborg och sträcker sig i en bågform från Ruddalens grönområde i nordväst till den stora trafikplatsen Järnbrottsmotet i sydöst. Frölunda består av två miljöer: Järnbrott och området kring Frölunda torg. Spårvägen från Göteborgs centrum löper under Frölunda torg som utgör stadsdelsområdets största centrumanläggning. Torget har blivit ett viktigt handelscentrum även för människor utanför Frölunda. Förutom spårvagnen finns också bussar som trafikerar sträckan city-Frölunda torg. Vad gäller biltrafiken utgör Dag Hammarsköldsleden som avgränsar stadsdelsområdet i öster, den viktigaste trafiklänken mellan förorterna i söder och Göteborgs innerstad. Stora trafikplatser präglar i synnerhet de södra och sydöstra delarna av Frölunda. Terrängen är omväxlande flack och kuperad och ett par kilometer söder om Frölunda torg ligger närmsta havsvik. I väster breder strövområdet Ruddalen ut sig men i övrigt präglas landskapet av det urbana livet med en tät stadsstruktur. Frölunda är en utpräglad boendestadsdel med en befolkning på ca 12 000 personer varav 32% är över 65 år. Här finns färre barn och ungdomar jämfört med genomsnittet i hela Göteborg. Flerbostadshusen utgör det dominerande inslaget. Hela 95 % av lägenheterna finns i flerbostadshus och merparten ägs av allmännyttiga bostadsföretag. 67 procent av alla lägenheter är upplåtna mot hyresrätt. De första spåren av boplatser i stadsdelen är omkring 8000 år gamla då Frölunda var en ö. Fram till mitten av 1600-talet var Västra Frölunda en krigshärjad byggd som lydde än under dansk och än under svensk överhöghet. År 1945 inkorporerades Västra Frölunda socken med Göteborg och under 1950- och 1960-talen exploaterades stadsdelen kraftigt och den tidigare jordbruksbebyggelsen köptes upp eller exproprierades. Frölunda torg, som utgör stadsdelens västra del, består av en väldig centrumanläggning med omgivande bostäder. Torget, som egentligen är ett affärshus, rymmer ett drygt hundratal butiker, post, bank, systembolag och annan verksamhet. Köpcentrets upptagningsområde sträcker sig långt utanför den egna stadsdelen. Väster om centrumanläggningen ligger också Frölunda kulturhus med bland annat bibliotek, bad, föreläsnings- och utställningssalar. Kulturhuset är en stor tillgång och utnyttjas av besökare från hela regionen. Bostadsbebyggelsen består uteslutande av flerbostadshus, mestadels skiv- eller punkthus, med enstaka inslag av lamellhus.I området finns även de för Göteborgaren välkända "kommandobryggorna" och "käppen", punkt- och lamellhus med mycket karaktäristiskt utförande, form och färg (kv. Halmplattan, m.fl.). Höghusbebyggelsen i Frölunda har med åren blivit ett karakteristiskt inslag i stadens ansikte mot havet, så kallade landmärken. Frölunda torg planlades i flera etapper i början av 1960-talet. Den första stadsplanen utformades av stadsplanechef Koj Jonsson och Folke Björck. En utredning angående lokalisering av och utrymmesbehov för detaljhandel och social service låg till grund för stadsplanen. Frölunda torg förutsattes bli stadens första och troligen enda centrumanläggning av den storleksordningen i ett helt nyplanerat stadsområde. Målet var en starkt koncentrerad bebyggelse för butiker och allmänna ändamål jämte bostäder. Mycket omsorg ägnades trafiklösningen. Genomfartsgator och parkeringsplatser skulle bli livligt trafikerade men erbjuda goda gångförbindelser till omgivande bostadskomplex. År 1967 fick Frölunda Torgs affärscentrum pris ur "Per och Alma Olssons fond". Priset motiverades bland annat med att "& de amerikanska idealen gör sig synliga i detta affärscentrum och exemplifierar storskaligheten under 1960-talet". . Källor: Bygglovarkivets handlingar Jonsson, Koj och Folke Björck Beskrivning av förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Järnbrott, Västra Frölunda centrum 1960 Översiktsplanen 99, Frölunda Lokalt program, Stadsbyggnadskontoret Göteborg 1999 Göteborg bygger Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1960 Göteborg bygger Bostadskontoret, GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1969 Göteborg bygger GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1971 Göteborgs utbyggnad, Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria en utgåva från Chalmers tekniska högskola, Utveckling och planering i industriregioner Rapport 3, 1977 Peter, Sanja: Byggnadsarvet värt varsamhet- miljonprogrammet i Göteborg, arbetsmaterial, Göteborgs stadsmuseum, 1997-1998. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande, del 2 (prel. 2000). Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Redaktör Gudrun Lönnroth. |
