Stäng fönster Göteborg kn, JÄRNBROTT, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
JÄRNBROTT 58 Stadsdelsområdet Frölunda är beläget ungefär fem kilometer sydväst om Göteborg och sträcker sig i en bågform från Ruddalens grönområde i nordväst till den stora trafikplatsen Järnbrottsmotet i sydöst. Järnbrott och området kring Frölunda torg är två näraliggande områden som förenats genom successiv utbyggnad. Spårvägen från Göteborgs centrum löper under Frölunda torg som utgör stadsdelsområdets största centrumanläggning. Torget har blivit ett viktigt handelscentrum även för människor utanför Frölunda. Förutom spårvagnen finns också bussar som trafikerar sträckan Göteborg city-Frölunda torg. Vad gäller biltrafiken utgör Dag Hammarsköldsleden som avgränsar stadsdelsområdet i öster, den viktigaste trafiklänken mellan förorterna i söder och Göteborgs innerstad. Stora trafikplatser präglar i synnerhet de södra och sydöstra delarna av Frölunda. Terrängen är omväxlande flack och kuperad och ett par kilometer söder om Frölunda torg ligger närmaste havsvik. I väster ligger strövområdet Ruddalen men i övrigt präglas landskapet av det urbana livet med en tät stadsstruktur. Frölunda är en utpräglad boendestadsdel med en befolkning på omkring 12 000 personer varav 32% är över 65 år. Här finns färre barn och ungdomar jämfört med genomsnittet i hela Göteborg. Vad gäller bebyggelsen utgör flerbostadshusen det dominerande inslaget. Hela 95% av lägenheterna finns i flerbostadshus och merparten ägs av allmännyttiga bostadsföretag. Flertalet lägenheter (67%) är upplåtna mot hyresrätt. De första spåren av boplatser i stadsdelen är ca 8000 år gamla, då Frölunda var en ö. Fram till mitten av 1600-talet var bygden krigshärjad och lydde än under dansk, än under svensk överhöghet. År 1945 inkorporerades Västra Frölunda med Göteborg. Det var då en utpräglad jordbruksbygd med ett flertal gårdar. Under 1950- och 1960-talen växte höghusbebyggelsen upp med Frölunda Torg som medelpunkt. Järnbrott utgör stadsdelen Frölundas nordöstra del med centrumanläggningen Radiotorget som utpost mot Dag Hammarsköldsleden i nordost. Terrängen varierar från kuperad skogsterräng till tätbebyggd slättmark. Stadsdelen planerades av stadsplanechef Tage William Olsson och planen fastställdes 1950. Bebyggelsen tillkom under perioden 1951-1959 och består av såväl flerfamiljshus som villor och radhus. I enlighet med 1950-talets ideal sparades den naturliga terrängen i så stor utsträckning som möjligt. Radiotorget har låga byggnader, ett tydligt avgränsat uterum och behaglig skala. Eftersom torget inte ändrats har det behållit en mycket tydlig femtiotalsprägel. Folkets hus i synnerhet har förblivit orört och behållit en speciell atmosfär som är känslig för förändringar. Torget har föreslagits som byggnadsminne under kampanjen "K-märkt för alla" anordnat av Riksantikvarieämbetet år 1998. Flerbostadshusen är förlagda till miljöns norra del där även Radiotorget ligger. Punkthus samsas med lamellhus och byggnaderna är uppförda utefter slingrande gator eller kuperade oregelbundna gårdar. Större delen av bebyggelsen i denna del av Järnbrott genomgick en omfattande renovering på 1980-talet då exteriöra ytskikt byttes ut och de flesta byggnader tilläggsisolerades. Södra delen av Järnbrott är bebyggt med små egnahemsvillor och radhus. Men där finns även ett område med flerfamiljshus i två våningar. Flertalet villor och radhus har försetts med tilläggsisolering och ny fasadbeklädnad. Trädgårdar och publika platser i området är små och välansade. En större del av norra Järnbrott finns utmärkt i bevaringsprogrammet för Göteborg. Källor: Översiktsplanen 99, Frölunda Lokalt program, Stadsbyggnadskontoret Göteborg Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1960 Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1969 Göteborg bygger, GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1971 Göteborgs utbyggnad, Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria en utgåva från Chalmers tekniska högskola, Utveckling och planering i industriregioner Rapport 3, 1977 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, red. Gudrun Lönnroth, 2000/01 Västra Järnbrott, Göteborgs stads bostads AB, Bostadsproduktionen 1962 Västra Järnbrott, Tina Grange, The future 60's, Chalmers Tekniska Högskola 1999 |
