Stäng fönster Malmö kn, ANNELUND, Skåne
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Bostadsområdet Annelund omfattar endast 17 hektar och är beläget i utkanten av centrala Malmö. Det ligger omedelbart öster om Nobeltorget, söder om Amiralsgatan och hör till stadsdelen Västra Innerstaden. Genom Annelund sträcker sig Vitemöllegatan som en axel. Denna korsas av den mindre Baskemöllegatan och den något större Norra Grängesbergsvägen. Denna sistnämnda förbinder Annelund med Sofielunds industriområde och med Östra Sorgenfri på andra sidan Amiralsgatan. HISTORIK FÖRE 1945 Annelund utgjorde fram till sekelskiftet 1900 en del av Västra Skrävlinge bys ägor och var ren jordbruksmark. Namnet kommer av gården Annelund, som ännu ligger kvar söder om Annelundsgatan. Området avgränsas i söder av Enskifteshagen, vars namn syftar på att det första enskiftet i Skåne ägde rum på denna plats år 1786. Det var Sofielunds gård som utskiftades ur Västra Skrävlinge by av landshövding Tage Thott. Gården revs 1953 för att ge plats åt en kyrka med församlingshus. Vid förra sekelskiftet gick landsvägen (nuvarande Östra Farmvägens förlängning) söderut mot Annelunds gård. Här gjorde vägen en skarp krök, fortsatte över Kontinentalbanan ut mot Rosengård och Västra Skrävlinge. Intill järnvägsövergången fanns några gatuhus, rivna sedan länge, i övrigt användes området för koloniträdgårdar. Den nuvarande bebyggelsens utbyggnad tog sin början cirka 1940. Drygt femton år senare var området i princip färdigbyggt. I Annelund uppfördes, förutom bostadshus, kyrka och församlingshus, även Malmö Folkets hus och en skola. STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA Den första stadsplanen som omfattar Annelund antogs av Malmö stadsfullmäktige 1939, efter ett förslag från Erik Bülow Hübe året innan. I planen föreslogs att området öster om Nobeltorget, det vill säga mellan Lantmannagatan och Norra Grängesbergsgatan, skulle bebyggas med bostäder i form av lamellhus i fyra våningar. Bülow Hübe eftersträvade att skapa ordning och omväxling med enkla medel: "För möjliggörande av variation i lägenhetstyperna äro byggnadskropparna inom de olika grupperna orienterade åt olika håll." Inom området planerades även två offentliga byggnader, den ena vid platsen för Sofielunds gård, den andra vid Nobeltorget. Man tänkte vid torget en fondbyggnad i sju våningar för att accentuera torgets östra, som vetter mot staden. Planen fullföljdes bortsett från att två smala industrikvarter, avsedda för småindustri, vid Rosengårdsgatan (nu Annelundsgatan) ströks och området öster om Baskemöllegatan lämnades obebyggt tills vidare. Byggnadsstyrelsen hade varit tveksamma till bostäder så nära industrier och järnväg. 1953 antogs en ny stadsplan, upprättad av stadsplanechef Gunnar Lindman och Gabriel Winge, för området öster om Baskemöllegatan. Området planerades liksom tidigare för fyravånings flerbostadshus grupperade kring gårdar. Stadsplanens illustrationsplan omfattade även området mellan Norra Grängesbergsgatan och Kontinentalbanan. Året därpå antogs en stadsplan också för detta område. Båda områdena bebyggdes i enlighet med illustrationsplanen. Det enda som utgick var en planerad järnvägshållplats vid korsningen Amiralsgatan-Kontinentalbanan. BEBYGGELSEKARAKTÄR Annelund har en relativt tät bebyggelse och karaktäriseras främst av fyravåningshus i nyrealistisk stil. Röda tegelfasader dominerar och flacka sadeltak med taktegel. Den vanligaste hustypen har en U-formad planform, men även lamellhus, ibland byggda i vinkel mot varandra, förekommer. Merparten av bostadshusen har en mycket likartad utformning. Avvikande är de elementbyggda husen i kvarteret Färdigheten. |
