Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, HERMODSDAL, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Hermodsdal är beläget i Malmös södra del. I norr gränsar området till Nydala. Söderut sluts Hermodsdal genom vallar mot Inre ringvägen och i väster bildar Hermodsdalsparken en naturlig övergång till Västra Söderkulla. I öster är Eriksfältsgatan gräns mot Gullviksborg.
Hermodsdal har en tidstypisk struktur med ett samspel mellan höga parallellt ställda hus, grupperade i det inre kring en grönyta, och därutanför lägre bebyggelse placerade så att kringbyggda gårdar bildas. Stadsplanens tydlighet förstärks av att de högre husen har gult tegel i fasaderna och de lägre rött, även detta samspel typiskt för perioden. Husen har en distinkt arkitektur, enkla byggnadsvolymer där stora tegelytor med strikt placerade kvadratiska fönster spelar mot sammanhängande balkongpartier.

HISTORIK FÖRE 1955
Platsen var fram till uppförande av bostadsområdet i början av 1960-talet jordbruksmark tillhörande gården Hermodsdal. Gårdens namn härrör från förre ägarens Ola Hermodsson far Hermod Larsson, död 1882 i Fosie.

BEBYGGELSE EFTER 1955 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Stadsplanen för Hermodsdal utformades 1959, samtidigt som det intilliggande Nydala, av stadsplanechefen Gabriel Winge.
Stadsplanemässigt hör kvarteret Professorn, norr om Professorsgatan, till Hermodsdal medan det administrativt tillhör Nydala. Hermodsdals planform fullföljs i Gullviksborg, ett samband som dock är tydligare på en flygbild än från marken.
Väster om den planerade bebyggelsen placerades en park som också sträckte sig in mitt i området med en kil i anslutning till Hermodsdalsgården. Stadsplanen föreskrev en bostadsbebyggelse i tre- fyra-, åtta- och tretton våningar med höghusen i det centrala området grupperade kring grönytan. Tillsammans med motsvarande höghus i Gullviksborg formar de i plan ett V, som öppnar sig mot Hermodsdalsparken i väster. De lägre husen placerades i de södra och norra delarna och lades så att kringbyggda gårdar bildades. Mitt i området reserverades plats för Hermodsdalsskolan.
Ett 50 meter brett stråk utmed områdets södra gräns markerades för Inre ringvägen, vilken kom att uppföras under mitten av 1970-talet.
Hermodsområdet skulle vara tillgängligt från matargator i form av två säckgator från Eriksfältsgatan. För bilens service föreslogs bensinstationer vid huvudvägarnas korsningar.
Bostadshusen uppfördes under de första åren på 1960-talet.
Hermodsadalsgården kom att rivas för att lämna plats för enförsamlingsbyggnad, S:t Thomasgården, uppförd 1968. Här intill lades även en primärstation för stadsdelen Fosie.

BOSTÄDER OCH BOENDE
1971 hade Hermodsdal 3 868 invånare. 1998 hade antalet reducerats till 2 340 personer. Bostadsområdet omfattar 1366 lägenheter varav samtliga med upplåtelseformen hyresrätt, flertalet med privata fastighetsägare.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Samtliga hus i Hermodsdal är uppförda av privata byggherrar, som till exempel Henning Persson, Anders Nevsten och BGB.
Trots ett stort antal byggherrar var antalet arkitekter få. Höghusen ritades av Thorsten Roos Svenivar Ekstrand och Tage Jansson & Per Persson, medan samtliga låghus ritades av Svenivar Ekstrand.

TRAFIK
Liksom de flesta bostadsområden uppförda i början av 1960-talet har bilen fått ett tämligen stort utrymme. Mellan de höga husen finns underjordiska garage medan mellan de lägre husgrupperna finns asfalterade parkeringsplatser. Parkering sker trots detta till stor del längs säckgatorna medan parkeringsytorna delvis står tomma.
De allmänna kommunikationerna ut till Hermodsdal är goda och på Hermodalstorg finns ändhållplatsen för det lilla eltåg som ger tillgänglighet till Almhög och Augustenborg.

SERVICE
Serviceutbudet i Hermodsdal är relativt begränsat. Vid Nydalatorget finns ett större utbud som även tillgodoser Hermodsdalsborna. Centralt i Hermodsdal ligger dock en större dagligvarubutik som även rymmer en pizzeria. Ute i området finns enstaka mindre verksamheter.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Hermodsdal präglas av en tydlig stadsplanetanke och ett samspel mellan höga och låga hus. De högre husen har åtta våningar och står i två rader, parallellt ställda med förskjutningar så att de bildar benen i ett V som fortsätter in i Gullviksborgsområdet i öster. Norr och söder om dessa ligger lägre bebyggelse huvudsakligen grupperade kring gårdar. De högre husen har gult tegel i fasaderna och de lägre rött. Ett sådant växelspel med olika fasadmaterial för olika hushöjder förekommer ofta inom bostadsområden i Malmö från den här tiden.
Ett hus avviker från mönstret, såväl i stadsplanen som i utformning: i områdets mitt närmast Eriksfältsgatan finns ett nio våningar högt skivhus med betongelementfasad.
Husen har generellt en distinkt och tydlig arkitektur: enkla byggnadsvolymer med flacka sadeltak eller pulpettak, stora sammanhängande balkongpartier och däremellan "skivor" av tegel. Detta ger de högre husen en viss vertikal betoning. I tegelytorna sitter företrädesvis stora kvadratiska fönster utan poster, regelbundet och strikt placerade vilket bidrar till att skapa områdets tydliga karaktär. Trots att husen har en viss individualitet kännetecknas Hermodsdal av enhetlighet och ordning.